I somras la regeringen fram förslag om stärkt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar, däribland bostadsrättsföreningar. Förslagen gör det lättare för en minoritet av medlemmar att begära särskild granskning – samtidigt som de kan bli ersättningsskyldiga ifall det är osakligt.

En bostadsrättsförening består av sina medlemmar och för att samarbetet i en förening ska fungera på bästa sätt bör medlemmar som inte ingår i styrelsen ha möjligheter till insyn i verksamheten. Den medlemsvalda revisorn är vanligtvis den som granskar styrelsens arbete. Men regeringen vill genom förslagen skapa en bättre balans mellan minoritetens intresse och intresset av en effektiv förvaltning av föreningen.

Redan i dag finns minoritetsskydd genom likhetsprincipen och även genom kvalificerad majoritet vid röstning på en stämma, exempelvis vid väsentliga förändringar. Därtill finns möjlighet till en särskild granskning om tio procent av medlemmarna begär det på en stämma. Något som kan bli väldigt kostsamt för en förening.

Bakgrunden till förslaget är att det under senare år förekommit problem i några bostadsrättsföreningar där oseriösa personer utnyttjat sina roller i styrelserna för egen vinning och misskött föreningarnas ekonomi.

Detta vill nu regeringen förhindra och har utgått ifrån ett gammalt förslag från 2015. Då fick Bostadsrätterna inte lämna sina synpunkter, men inför denna proposition har vi medverkat för att hitta en balans i det regeringen föreslår. Syftet är att göra det lättare för bland annat medlemmar i bostadsrättsföreningar att genom en särskild granskare reda ut eventuella missförhållanden. Samtidigt ska medlemmar som begär granskning utan grund bli ersättningsskyldiga.