Hur ska föreningen få fler att engagera sig och sitta i styrelsen? En fråga som många valberedningar runt om i landet brottas med varje år. Här ger två experter råd om hur engagemanget kan öka.

I en förening med många engagerade medlemmar är det roligare, trivsammare och billigare att bo.

En välskött förening är också positivt för priset när bostadsrätten ska säljas. De argumenten borde få fart på de flesta bostadsrättshavare. Men så är det inte.

– Tyvärr är engagemanget ganska lågt. Många missar chansen att påverka och göra boendet både bättre och roligare, säger Anette Krising Brolin, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

En viktig insikt för medlemmar är att boendet i bostadsrätt skiljer sig från hyresrätt. Föreningen är en demokratisk organisation som kräver aktiva medlemmar.

– Man är en del av en gemensam ekonomi som går att påverka. Allt som föreningen inte gör själv måste köpas in och det påverkar ju avgifterna, säger hon.

Grunden i en förening är en fungerande styrelse.

– Att sitta i en styrelse behöver inte vara så betungande och kräver inte en massa specialkunskaper. De bästa kvalifikationerna är förmåga att samarbeta och social kompetens, säger Anette Krising Brolin.

Fackkunskaper i till exempel ekonomi eller juridik går alltid att köpa in. I sin rådgivande roll har Anette Krising Brolin stött på allt från små föreningar som sköter all administration och all förvaltning själva till stora föreningar som lagt ut det mesta på entreprenad. Viktigast är att allt fungerar.

– Styrelsen ska förvalta föreningen, lösa problem och fatta beslut som om det vore ett företag. Att vara ledamot är ett förtroendeuppdrag, säger hon.

Tidsbrist och ett allt tajtare livspussel anges ofta som skäl för att inte engagera sig.

– Så är det säkert i många fall, men samtidigt visar undersökningar att de ideella insatserna i Sverige ligger på ungefär samma nivå som på 1990-talet, säger Aron Schoug, doktorand i pedagogik vid Stockholms universitet som fördjupat sig i ideellt ledarskap.

Enligt honom är det en utmaning att få människor att jobba ideellt, men ingen omöjlighet.

– Börja med att fråga människor varför de inte engagerar sig. Ibland kan det bero på konflikter som behöver lösas, hur arbetet är organiserat, hur den demokratiska processen fungerar eller om man känner sig välkommen.

Ersättningar är ett sätt att göra uppdrag mer attraktiva, men där gäller det att tänka efter före.

– Det finns psykologiforskning som visar att arvoden kan minska motivationen. Ideellt arbete är för många att bidra till något viktigt, men när en ersättning införs kan hjärnan ställa om sig och fokusera på pengarna. Då kan man plötsligt tycka att det är för lite betalt och att man i stället borde göra något som ger mer pengar, säger Aron Schoug.

Han beskriver också ersättningar som ett sluttande plan – de går att höja men är svåra att ta bort.

Anette Krising Brolin håller med, men tror samtidigt att mindre arvoden kan göra nytta:

– Många föreningar väljer att betala ett arvode till de grannar som ställer upp och blir invalda i styrelsen. Ersättningen kan variera beroende på arbetsinsats, men utslaget per timme blir det ingen jätteersättning. Varje förening får själv bestämma om detta, men 1 500 kronor per lägenhet och år kan vara en fingervisning för att räkna fram ett arvode.