Kvarlämnade saker
Vad kan föreningen göra med avflyttade bostadsrättshavares eller hyresgästers kvarlämnade saker i till exempel vinds- eller källarförråd? När kan sakerna slängas?
Inte sällan ligger det saker och skräpar i förråd eller allmänna utrymmen i föreningen efter bostadsrättshavare eller hyresgäster som har flyttat.
Saker som lämnats av hyresgäster
Hittas kvarlämnade saker efter en hyresgäst ska hyresvärden, i det här fallet bostadsrättsföreningen, enligt hyreslagen muntligen eller skriftligen uppmana hyresgästen att hämta egendomen. Om hyresgästen inte hämtat sakerna efter att tre månader gått tillfaller de föreningen utan ersättning.
Det är föreningen som måste bevisa att hyresgästen fått uppmaningen. Många gånger vet dock inte föreningen till vilken adress hyresgästen har flyttat, varför det blir svårt att kontakta denne. Egendomen tillfaller då föreningen sex månader från det att hyresgästen flyttat från lägenheten.
Föreningen kan välja mellan att låta sexmånadersfristen löpa ut utan uppmaningen eller sända den och invänta tremånadersfristen.
Om bostadsrättshavare har lämnat kvar saker
Det ovanstående gäller hyresgäster. Motsvarande bestämmelser finns inte i bostadsrättslagen när det gäller bostadsrättshavare. Om föreningen känner till vem ägaren till de kvarlämnade sakerna är ska denne uppmanas att ta vara på egendomen. Sker inte det får föreningen ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden som då får ta hand om föremålen.
Om ägaren till ett föremål däremot är okänd gäller lagen om hittegods. Föreningen får då ta hand om föremålet samtidigt som det anmäls till polisen. När det gäller cyklar ska styrelsen skicka in uppgifter (ramnummer, märke, modell, färg och särskilda kännetecken) till polisen. Om ägaren inte hör av sig och kräver att få tillbaka egendomen inom tre månader tillfaller den föreningen.
Upprätta enkel förteckning
Det händer att den sak det gäller uppenbart saknar värde, till exempel en sönderrostad cykel utan både kedja och hjul. Sådana saker kan föreningen slänga. Men det är viktigt att föreningen upprättar en enkel förteckning över föremål som kvarlämnats.
För att förteckningen ska få bevisvärde bör den bevittnas av utomstående personer. Risken är nämligen att en tidigare boende hävdar att exempelvis skrotcykeln som föreningen kastat var en dyrbar cykel som hen hade för avsikt att hämta. Ett enkelt sätt att dokumentera vad föreningen slänger är att fotografera sakerna och bifoga fotona med förteckningen.
Vad som sägs ovan gäller alltså då föreningen till exempel vill röja vindar, cykelrum eller andra allmänna ytor. Då kan föremålen tänkas tillhöra personer som ännu bor i föreningens hus varför det är viktigt att informera om röjningen och ge medlemmarna tillfälle att hämta sina saker. Det är lämpligt att lämna information om rensningen i brevlådor och på anslagstavlor där medlemmarna också ombeds att märka sina saker, till exempel cyklar, på ett tydligt sätt.