Förutsättningarna för boende, byggande och förvaltande ska utgå från människors önskemål om boendeform.

Vårt bostadspolitiska program beskriver hur det kan bli möjligt för fler att äga sin bostad genom att politiken utgår från människors önskemål. Vi beskriver även hur vi ser på bostadsrättens villkor och hur livet i föreningarna ska ha de bästa förutsättningarna och villkoren.

Inledning
Många vill äga sin bostad för att på så sätt känna större frihet och trygghet i sina hem. Bostadsrätt innebär att människor går samman och skapar det goda boendet. Därför behövs en ägarpolitik i Sverige som ger fler medborgare denna möjlighet. Att köpa bostadsrätt är ett steg in på den ägda bostadsmarknaden, vare sig man köper en nyproducerad eller en äldre bostadsrätt. Att äga känns tryggt, men är även ett stort ansvar.

I en bostadsrättsförening engagerar sig medlemmarna i styrelsearbetet på sin fritid. Det är därför viktigt att lagar och regler tar hänsyn till bostadsrätten som upplåtelseform.

Den egna bostaden representerar inte bara en trygg punkt i tillvaron utan möjliggör även en ökad boendestandard genom eget sparande. Genom att fritt köpa och sälja sin bostad kan den boende öka och minska sin boyta, allt eftersom det individuella behovet förändras.

Ägandet av en bostadsrätt ger möjlighet att påverka både det egna boendet och bostadsrättsföreningen. Det är demokrati i det lilla när medlemmarna samarbetar för att upprätthålla och förbättra boendekvaliteten. Bostadsrätten skiljer mellan det gemensamma och det privata inom en fastighet, samtidigt som den etablerar regler för samverkan i föreningen.

Alla ska kunna äga sin bostad
För att möta medborgarnas önskan om ägande bör samhället anpassa politiken med ett innehåll som främjar ägande. Det ökar flexibiliteten på bostadsmarknaden och optimerar användningen av befintliga bostäder.

För att möjliggöra ägande för fler bör samhället uppmuntra långsiktigt sparande, exempelvis genom skatteregler som främjar bosparande. Att låna för att köpa en bostad är ofta nödvändigt och därför krävs en fungerande kreditmarknad med rimliga villkor, även för förstagångsköpare. Amorteringsplaner ska därför vara individanpassade och inte generella.

Den som köper sin bostad ska vara trygg med det som ofta är en av livets största investeringar. Särskilt behöver skyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter stärkas med ett utökat ansvar för den byggande styrelsen.

Att äga sin bostad gynnar ett integrerat samhälle
På en marknad med ägda bostäder ökar den sociala rörligheten. Individer ska kunna välja att bo i områden som motsvarar deras behov och önskemål. Kommuner som vill motverka utanförskap har all anledning att göra ansträngningar för att skapa fler bostadsrätter genom att stimulera nyproduktion av bostadsrätter och ombildningar.

Regler med krav på två-tredjedels-majoritet vid ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt har tillkommit för att försvåra ombildningar. För att underlätta ombildningar bör lagstiftningen ändras så att i stället sedvanlig majoritet gäller när de boende röstar i fråga om ombildningen. För att skydda de boendes intressen bör lagstiftningen utformas på ett sätt som innebär att fastighetsägare inte kan kringgå de boendes intresse att köpa fastigheten. 

Lagar, regler och skatter som är anpassade till ägande
För att säkerställa att bostadsrättsföreningar fungerar optimalt bör regelverken vid andrahandsuthyrning vara rimliga. Samtidigt ska andrahandskontrakt inte ge hyresgästen besittningsskydd utöver avtalad uppsägningstid.

Styrelsen värnar om fastighetens bästa över lång tid. Därför är det av stor vikt att föreningen har inflytande över medlemmarnas väsentliga ombyggnationer så att fastigheten inte skadas. Styrelsen ska se till alla medlemmar, inte till den enskildes intressen.

 Ett samhälle som främjar medborgarnas ägande av bostäder bör undvika löpande beskattning av bostaden. Endast avgifter kopplade till fastighetsinnehavet bör accepteras, inte beskattning baserad på ägandet. En ändring av flyttskatten, det vill säga reavinstskatten vid försäljning av bostad, behöver genomföras för att gynna rörlighet och ägande. Genom att införa en avtrappning av reavinstskatten under ett bestämt antal år, max 10, uppnås en ökad rörlighet men motverkar även spekulation. 

Avdragsrätten för bolåneräntor bör vara kvar för att bibehålla en symmetri när det gäller beskattning av kapitalinkomster och kapitalkostnader. 

Villkor för bostadsrättsföreningar
Bostadsrättsföreningarna påverkas av beslut gällande räntor, skatter och övriga kostnader. Politiska beslut liksom myndighetsbeslut bör föregås av noggranna analyser av de ekonomiska konsekvenserna för att undvika skenande kostnader och säkerställa rättssäkerheten för de boende.

En bostadsrättsförenings driftkostnader är en betydande del av utgifterna. Uppvärmning, oavsett energislag, ska vara rimligt prissatt. Detsamma gäller taxebundna kostnader såsom avgifter för avfallshantering, vatten och avlopp. 

Nuvarande skatteregler, som klassificerar vissa bostadsrättsföreningar som ”oäkta” kopplat till att de har en stor andel hyresintäkter, måste ändras. Om det finns skäl att särskilt beskatta stora hyresintäkter i vissa föreningar kan det ske genom att verksamheter redovisas åtskilt från föreningens ordinarie verksamhet vilken är att upplåta bostäder.

Föreningar med tomträtt ska ha rimliga avgäldsnivåer som håller över tid. Möjligheten att friköpa marken behöver underlättas genom ett pris som tar hänsyn till de avgälder som föreningen redan har betalat under årens lopp. Tomträtt vid nyproduktion av bostadsrätter bör undvikas.

• Bostadsrättslagen behöver moderniseras. Som exempel kan nämnas: 
  reglering avseende sammanslagning och delning av lägenheter,
• bättre konsumentskydd vid nyproduktion, 
• tydligare definition av begreppet lägenhet vilket har påverkan på bland annat ansvarsfrågan vid ändring av lägenhet,
• större flexibilitet för anpassning till olika typer av bostadsrättsföreningar, samt
• ändrad instans för tvister från allmän domstol till hyresnämnd.

Enligt nuvarande regelverk gäller att föreningen uttagsbeskattas om den har egenanställd personal och de totala lönekostnaderna under året överstiger 300 000 kronor. Det innebär att det ska läggas på moms på tjänster som föreningen utför i egen regi. Bostadsrätten som boendeform bygger på ett engagemang från medlemmarna och uttagsbeskattningen kan motverka detta. Därför behöver uttagsbeskattningen ändras alternativt att bostadsrättsföreningar undantas.