Ett styrelseuppdrag i en bostadsrättsförening är i grunden en ideell arbetsinsats med ett arbete som är både tidskrävande och ansvarsfullt. Därför väljer många föreningar att ersätta styrelseledamöterna med ett arvode för att i någon mån visa sin uppskattning. Det är stämman som beslutar ifall arvode ska betalas ut och hur stort det ska vara.

Stora ekonomiska värden

Styrelsen förvaltar i allmänhet mycket stora ekonomiska värden för medlemmarnas räkning. Entreprenadupphandlingar, hyresförhandlingar och lån är bara några exempel på kvalificerade frågor som styrelsen ska lösa så att medlemmarnas ekonomiska intressen tas tillvara på bästa sätt.

Frågan om fastställande av arvode är ofta en obligatorisk punkt på stämmans dagordning, utifrån föreningarnas stadgar.

Revisorerna och arvodet

De flesta föreningar anlitar en auktoriserad revisor som tar sig an att granska styrelsens arbete och verksamhet. Denna person avlönas ofta ”på räkning” vilket också stämman beslutar. Visserligen kan en medlem vara revisor, men oftast rör det sig om att en förtroendevald medlem agerar som internrevisor. Nivån på arvodet till denne kan variera men är lägre än vad den auktoriserade revisorn får och ska baseras på arbetsinsatsen.

Nivån på arvodet till styrelsen

Hur stort arvodet till styrelsen ska vara avgör varje förening själv utifrån vad som är skäligt. Vad som anses vara ett väl avvägt arvode i en förening behöver inte vara det i en annan.

Förutom storleken på föreningen kan arvodesnivån även bero på hur mycket arbete det kommer att krävas under nästa period, till exempel kan föreningen stå inför ett större underhållsprojekt. Arvodet kan därför variera mellan olika verksamhetsår.

Ett numera vanligt sätt att fastställa arvodet är att knyta det till det gällande prisbasbeloppet som fastställs årligen, exempelvis del av, ett helt eller flera prisbasbelopp. Det förekommer även att en viss summa per lägenhet i föreningen är grund för beräkningen.

I en bostadsrättsförening får stämman enligt bostadsrättslagen besluta om en samlad ersättning till ledamöterna, det vill säga att arvodet är en klumpsumma som ledamöterna sedan själva får besluta om fördelningen av.

I stämmobeslutet bör det framgå om arvodet är inklusive eller exklusive sociala avgifter. Det vanligaste är att det fastställs exklusive dessa avgifter.

Fördelningen av arvodet inom styrelsen

Det finns inga lagregler om hur fördelningen av arvodet ska ske. Ett sätt är att ge ordföranden och ytterligare någon eller några personer, som kassör och sekreterare, en lite större del av arvodet som ett fast arvode. Övriga ledamöter får då ett mindre belopp. Ett annat sätt är att alla delar lika.

Ytterligare en modell är rörligt sammanträdesarvode, att ledamöterna får arvode för varje möte de deltar i, vilket även gynnar närvaron på sammanträdena. Det kan också kombineras med ett fast arvode. Ett tredje sätt är att arvodera ledamöterna per timme för den tid de lägger ner för föreningen oberoende av arbetsuppgifternas karaktär, då inom ramen för stämmans beslut.

En styrelse är formellt sett inte tvingad att ta ut hela eller delar av det arvode som stämman beslutat om.

För vilken tid gäller arvodet?

Räkenskapsåret för föreningen följer ofta kalenderåret, 1 januari till 31 december. Beslut om arvode däremot gäller normalt kommande verksamhetsår, från årsstämma till årsstämma. 

Arvodet ska deklareras

Föreningen ska lämna uppgifter om arvodesutbetalning till Skatteverket på arbetsgivardeklarationen som är på individnivå.

Det enda skattefria sättet att sänka månadsavgiften med arvodet är genom så kallad självförvaltning.