Bostadsbristen riskerar att hämma landets ekonomiska utveckling. Samtidigt är hushållens höga skuldsättning en risk för ekonomin. Det anser finansminister Magdalena Andersson (S) som vill se att det byggs fler bostäder för normalinkomsttagare. – Marknadens hunger efter lyxiga bostadsrätter är på väg att bli mättad, konstaterar hon i ett samtal med Bostadsrätternas vd, Ulrika Blomqvist.

Det har blivit allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. I en majoritet av landets kommuner råder bostadsbrist och höga bostadspriser.

Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, konstaterar att de ekonomiska spelreglerna – med allt från kontantinsatskrav, amorteringskrav och reavinstskatt – gör det allt svårare för många att köpa en bostad eller anpassa sitt boende efter nya behov. Frågan är hur alla ska få en egen bostad.

Ulrika: Hur viktigt är det med en bostadsmarknad i balans för tillväxt och samhällsutveckling?

Magdalena: Den är en viktig fråga i flera dimensioner. Om det inte finns bostäder så att folk kan flytta dit jobben finns eller där man får en utbildning då hämmar det den ekonomiska utvecklingen. Det handlar också om att det ska vara möjligt för våra ungdomar att kunna få den där underbara känslan att sätta nyckeln i sin första lägenhet. Det är en otrolig frihet för ungdomar, men även för deras föräldrar.

Så är det inte riktigt i dag.

– Nej, långt därifrån. Vi har i flera decennier sett att bostadsbyggandet inte har hängt med befolkningsutvecklingen.

Det gör att vi har ett stort underskott av bostäder. Vi bygger rekordmycket och kommer att behöva bygga många bostäder.

Prognoserna både från Boverket och från byggbranschen pekar på ett minskat byggande i år. Är det oroväckande?

– Då ska vi veta att bostadsbyggandet kommer att minska från rekordnivåer, så även med de senaste prognoserna kommer bostadsbyggandet att ligga högt i ett historiskt perspektiv.

Vilka nivåer bör byggandet ligga på?

– Ju högre desto bättre. Det handlar inte bara om att det ska byggas mycket utan det är också viktigt vad som byggs. Marknadens hunger efter lyxiga bostadsrätter är på väg att bli mättad. Det finns fortfarande ett väldigt stort behov av bostadsrätter som man kan köpa för normala inkomster och hyresrätter som man kan hyra för normala inkomster.

Forskare menar att vi inte kan lösa bostadskrisen bara genom att bygga – det tillför bara det totala bostadsbeståndet en procent per år. Det handlar snarare om att få en ökad rörlighet, ett mer effektivt utnyttjande av bostäder.

– Jo, men ett ökat bostadsbyggande kan också öka rörligheten på bostadsmarknaden. Får vi fram hyresrätter med rimliga hyror, ja då kan äldre flytta. Många äldre önskar att lämna sin villa och flytta in i en hyresrätt i stället.

– Det viktigaste är att vi ser till att det byggs mer bostäder, fler hyresrätter men också fler prisvärda bostadsrätter, att vi får ned priser på nyproducerade bostadsrätter. Boklok är ett exempel på ett företag som jobbar precis på det sättet. Vi kommer behöva se mycket mer av det de kommande åren.

Om det inte finns bostäder så att folk kan flytta dit där jobben växer till hämmar det den ekonomiska utvecklingen.

Vad kan ni göra för att stötta den utvecklingen?

– Vi jobbar med att göra det lättare och snabbare att godkänna serietillverkade hus. Det skulle sänka kostnaderna ytterligare. Därutöver har kommunerna ett stort ansvar, dels vilket pris de tar för mark, dels i vilken utsträckning de gör mark tillgänglig. Där kan kommunerna vara med och pressa priserna.

– Den stora satsningen som vi har gjort under mandatperioden är en historiskt stor satsning på att stödja nyproduktion av hyresrätter. I det stödet försöker vi också lägga en prispress på hyrorna.

Egnahemsrörelsen var något som Socialdemokraterna drev starkt under 1930- och 40-talen. Människor fick hjälp att köpa sig framför allt en villa men även en bostadsrätt. Finns det något där att hämta till dagens bostadsmarknad?

– Ja, och vi ska säga att så är det i dag också. För att människor ska kunna äga sin bostad har vi en stor subvention i statens utgifter i form av ett ränteavdrag på de bolån de har, samtidigt som vi inte har någon fastighetsskatt. Därtill har vi ett rot-avdrag som går till dem som behöver renovera sina egna bostäder.

Finns det något egenvärde i att äga sin bostad i stället för att hyra?

– Det är säkert olika för olika personer. Problemet är att en del som vill köpa ett eget boende inte har de ekonomiska förutsättningarna att göra det, men det är också ett problem att människor som vill hyra sitt boende inte har de möjligheterna eftersom det råder så stor brist på hyresrätter. Svaret är att se till att det kan byggas mer och byggas på ett sådant sätt att människor med vanliga inkomster har möjlighet att både hyra och köpa sin bostad.

Den som vill köpa en bostad måste betala minst 15 procent i kontantinsats och sedan 1 mars gäller också skärpta amorteringskrav. Hur ser du på det?

– En av orsakerna till att man infört de här amorteringskraven, både under tidigare alliansregering och under den här regeringen, var ju för att försöka dämpa prisutvecklingen på bostäder. Det tycks också ha blivit effekten, precis som med kontantinsatskravet.

En överhettad bostadsmarknad är en stor risk ekonomisk risk

Riksbanken anser hushållens höga skuldsättning gör det finansiella systemet sårbart. Vad anser du om hushållens skuldsättningsgrad?

– Den är för hög och det är en stor risk för ekonomin. Risken är inte att människor inte kan betala tillbaka sina lån och att det skulle bli en finanskris. Snarare är det så att när räntorna stiger – och kanske värdet på det man äger faller – håller många hårdare i plånboken och då blir det en makroekonomisk nedgång.

Hur ser du på prisutvecklingen på bostäder?

– En överhettad bostadsmarknad är en stor ekonomisk risk för ekonomin. Ur det perspektivet är det sunt med en dämpad prisutveckling under en period. Men man vill ju inte heller att det ska bli en kraftig sättning på bostadsmarknaden, för det påverkar ju också ekonomin.

Socialdemokraterna har i omgångar föreslagit ett skattegynnat bosparande. Det finns redan i Norge. Varför blir det inte verklighet här?

– Därför att vi har fokuserat under den här mandatperioden på att få upp bostadsbyggandet.

Skulle du utesluta ett sådant bosparande i framtiden?

– Nej, men det gäller att fundera på vilken fördelningspolitisk effekt det får. Det vi ser i Norge är att det används mer av familjer med lite mer inkomster och ganska många av dem äger redan sin första bostad.

Hur ser du på en justerad reavinstskatt för att öka rörligheten? Då behöver inte äldre göra en förlustaffär när de flyttar till en mindre och mer anpassad bostad.

– Det har föreslagits, bland annat i de bostadspolitiska samtalen, att finansiera en större sänkning av reavinstskatten med att begränsa ränteavdragen. Men tittar man på det skulle det få väldigt konstiga effekter mellan generationer. Den sänkta reavinstskatten skulle i huvudsak gynna äldre hushåll, medan de som skulle påverkas av det försämrade ränteavdraget i huvudsak är den yngre generationen. För mig är det inte en uppenbar reform.

Sverige har stora bostadsutmaningar. Är du beredd att återuppta de bostadspoliska samtalen över partiblocken efter valet?

– Jag kan konstatera att det var allianspartierna som valde att lämna de samtalen. Vill man återuppta dem får man kanske börja med att berätta vad man tror är möjligt att göra den här gången och vad som har förändrats jämfört med när man valde att lämna samtalen. Jag vill gärna ha framgångsrika samtal. Då tror jag inte man ska förhandla via tidningar utan direkt med varandra.