Liksom alla företag och privatpersoner kan bostadsrättsföreningar utsättas för bedrägerier. Genom att känna till på vilka olika sätt bedragarna oftast går till väga kan risken att drabbas undvikas eller åtminstone minimeras. Här beskriver vi dem.

Styrelseledamöter i landets bostadsrättsföreningar sköter arbetet i styrelserna på sin fritid. Förutsättningarna i föreningarna varierar stort: i storlek på förening, kompetens och engagemang. Vissa föreningar anlitar ekonomiska förvaltare, medan en del styrelser tar hand om det mesta själva, och uppgifterna fördelas då mellan ledamöterna i styrelsen. Därför är det inte alltid lätt att uppmärksamma när någon med onda avsikter försöker lura till sig information och i slutänden pengar av föreningen. Det handlar alltså om bedrägerier av olika slag.

I vår styrelserådgivning får vi ibland höra om sådana händelser. Exempel på det är en förening som berättade följande: Kassören i styrelsen får ett mejl där avsändaren, åtminstone till synes, är den gemensamma styrelse-e-postadressen. Ordförande i föreningen uppmanar denne att skyndsamt betala en summa om 3 000 euro till en bank i Nederländerna. I detta fall var föreningen liten och kontakten mellan kassör och ordförande tät så bedrägeriförsöket misslyckades.

Genom att känna till några av bedragarnas vanligaste sätt att luras minskar risken att drabbas. Här beskriver vi några av de tillvägagångsätt de använder:

Befogenhetsbedrägerier

Även om bedrägeribrottsligheten under år 2022 generellt inte ökade jämfört med 2021, ökade antalet anmälda befogenhetsbedrägerier med 71 procent, enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Ökningen gäller främst för brott mot äldre eller funktionsnedsatta. 

Exempel: Bedragaren kontaktar en förening och utger sig för att ha befogenheter, till exempel säger sig vara ordförande i föreningen, och förmår den kontaktade till en handling som ger ekonomisk vinning till skojaren. Inom polisen kallas det även vd-bedrägerier. Det kan också vara någon som ringer (vishing) och utger sig för att vara från säkerhetsavdelningen på föreningens bank. Dessa bedrägerier kan alltså göras både via telefon, e-post och SMS.

Nätfiske – phishing

Vid nätfiske, eller phishing, är det vanligt att ett e-postmeddelande uppmanar till att klicka på en länk där exempelvis en extra bokstav eller siffra lagts till i webbadressen. Det är väldigt lätt att tro att det är den rätta webbadressen eftersom webbplatsen som länken leder till även den är identisk eller snarlik den riktiga och ser trovärdig ut. Till exempel kan det handla om att föreningens bank meddelar att det har uppstått ett problem med ert konto och att ni ska skicka in era kontouppgifter. Ofta är det bråttom att göra detta då tillgångarna annars fryses i väntan på utredning. Bedragaren vill att ni klickar på en länk som går till en webbsida där ni ska ange era kontouppgifter.

Tänk så här:

• Skapa och besluta om rutiner i styrelsen om hur kontakten vad gäller utbetalningar och andra viktiga handlingar ska gå till. Det gäller även om ni har en ekonomisk förvaltare.
• Var misstänksamma om ni får e-post eller sms där ni exempelvis uppmanas att klicka på en länk och ange uppgifter eller koder. Följ aldrig sådana instruktioner. Seriösa företag, banker och andra kreditinstitut begär aldrig in uppgifter via e-post.
• Om det är osäkert att meddelandet kommer från er bank, ring banken och fråga.
• Klicka aldrig på länkar i den här typen av e-postmeddelanden och öppna bara filer som du vet är säkra. Det finns en risk att datorn blir smittad med skadlig kod.
• Samma råd gäller exempelvis för meddelanden om vinster i lotterier, att ni betalat för mycket för en vara eller tjänst, eller att ni är berättigade till skatteåterbäring.
• Skydda föreningens dator och även era egna genom att installera brandvägg och antivirusprogram.
• Skydda era lösenord genom att inte lämna ut dem till obehöriga och byt lösenord så snart någon lämnar styrelsen.
• Använd Bank-id eller tvåfaktoridentifiering där det är möjligt.

Kapning

Risken att en förening utsätts för kapning är liten, men om det skulle hända kan förstås konsekvenserna bli stora. En kapning sker genom att någon på falska grunder skaffar sig rätt att företräda föreningen. Syftet är att ta ut pengar från föreningen eller att köpa varor via föreningen. Om det kommer in en anmälan via blankett om en ny styrelseledamot eller firmatecknare till Bolagsverket, kan den personen agera för föreningens räkning. Personen kan ta ut pengar från banken, köpa varor och både ingå och säga upp avtal.

Så undviks kapning

Om föreningen har en digital brevlåda skickas samtidigt ett säkert meddelande till den digitala brevlådan. På så sätt får ni snabbt och enkelt koll på registreringsärenden var ni än är. Det gör att ni tidigt kan upptäcka ett misstänkt kapningsförsök, agera snabbt och förhindra registrering av felaktiga uppgifter. Bägge dessa tjänster är gratis.

Bluffakturor

Antalet anmälda fakturabedrägerier ökade år 2020 jämfört med året innan med 24 procent. Detta enligt Polisens rapport Brottsutvecklingen, som sammanställs av polisens nationella bedrägericenter, NBC.

Exempel: Föreningen vilseleds att betala en faktura för en vara eller tjänst som aldrig beställts. Inte sällan är det med hot om inkasso eller rent av ett betalningsföreläggande. Det kan också vara en faktura som handlar om att förlänga en tjänst eller ett avtal som inte existerar. Eftersom de flesta av oss är rädda för att få en betalningsanmärkning är risken stor att skojarna får betalt.

En annan variant är att föreningen får ett mejl, en blankett eller liknande där en påstådd leverantör ber föreningen att uppdatera sina kontaktuppgifter. Uppgifterna i blanketten är naturligtvis felaktiga så att föreningen ska känna sig manad att rätta dem, underteckna och skicka tillbaka blanketten. Men i det finstilta står att dokumentet är ett avtal och genom att underteckna det blir föreningen skyldig att betala en summa. Här gäller det alltså att vara uppmärksam och noggrant läsa igenom även det finstilta. Det gäller för övrigt allt som handlar om en underskrift.

Hantera bluffakturor så här:

• Dra ett diagonalt streck över fakturan och skriv ”bestrider beställning”.
• Skriv aldrig din namnteckning. Namnteckningen kan då kopieras över till ett annat dokument.
• Returnera en kopia på fakturan som du dragit ett diagonalt streck över och skrivit ”bestrider beställning” på. Begär en kreditfaktura omgående.
• Gör en polisanmälan. Begär alltid att få kopia på anmälan från polisen.

På Svensk Handels webbplats, svenskhandel.se, finns en aktuell varningslista över en mängd fakturaskojare. Den finns även som en app.

Rev.2023-11-20