Regeringens utlovade elprisstöd är på väg ut, men långt ifrån alla får ta del av det. Faktum är att bostadsrättsföreningar och många medlemmar i dessa får vänta och regeringen ger inga besked om hur länge.

Inte heller det utlovade gasstödet levereras och boende i bostadsrättsföreningar får inget alls. Det skriver Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna, Johanna Frelin, vd Riksbyggen och Johan Nyhus, förbundsordförande HSB i en debattartikel.

Regeringen är skyldiga både stöd och svar. Vi får dagligen frågor från bostadsrättsföreningar om hur elprisstödet är tänkt att fungera och när de ska få sina utbetalningar. Många är frustrerade över situationen.

Elprisstöden har blivit en roulett, i och med att vissa hushåll får stöd och andra inte. Förra regeringen betalade våren 2022 ut ett elprisstöd via elnätsägarna som enbart gick till hushåll med eget elnätsavtal och över en viss förbrukning, vilket framför allt innebar villaägare. Bostadsrättsföreningar blev utan. Det stöd som nu betalas ut omfattar bostadsrättsföreningar, vilket givetvis är mycket positivt, men föreningarna är satta på vänt på obestämd tid eftersom bostadsrättsföreningar här likställs med företag. Regeringen har aviserat ytterligare ett stöd för november och december 2022, men det ska enbart gå till privata hushåll med eget elnätsavtal, inte bostadsrättsföreningar, som ofta har gemensamt avtal.

Utöver elprisstöden kommer regeringen med ytterligare ett stöd, nämligen det till gaskunder som är kopplade till det sydsvenska gasnätet. Många fastigheter värms upp med gas. Men stödet kommer enbart utbetalas till villahushåll, inte till bostadsrätts- eller hyresrättsfastigheter. Det är inte acceptabelt att stöd utbetalas så olika.
Fördröjda eller i värsta fall uteblivna stöd slår hårt mot bostadsrättsföreningarna. Många föreningar arbetar med åtgärder för energieffektivisering och en del av dem har exempelvis installerat bergvärmepumpar. Även om det är en effektiv uppvärmningsmetod är den relativt elkrävande. Dessa föreningar har därmed haft mycket höga elräkningar, men får i denna omgång inget stöd. Föreningar med gemensam el får också vänta, vilket slår hårdast mot de medlemmar som själva står för uppvärmningen i sina lägenheter, till exempel med en värmepump, vilket är vanligt i radhusföreningar.

Vi är kritiska till regeringens hantering av stödet, både att det dröjer och att det slår slumpartat. Vi är heller inte vana vid att en regering fullständigt ignorerar organisationer som företräder bostadsrättsföreningar, hyresfastigheter och hyresgäster i remisshanteringen om förslag som berör så många boenden. Vi menar att regeringen inte uppfyllt beredningskravet när enbart företrädare för villaägare fått aktuella remisser för att lämna synpunkter – trots att vi uppmärksammat ansvarig minister Ebba Busch på situationen flera gånger.
Samtidigt som dessa stöd utformas för en akut situation är det väsentligt att ha ett långsiktigt perspektiv och att den gröna omställningen fortsätter. Att sträva efter att minska energianvändningen och därmed minska kostnader och klimatavtryck ligger i bostadsrättsföreningars intresse. Det är ett arbete som tar tid, kostar pengar och är en rejäl ansträngning för styrelser som arbetar med dessa frågor på sin fritid. Men de tar ansvar. Att bli lovade elpris- och gasprisstöd som sedan inte blir till verklighet påverkar bostadsrättsföreningarna negativt. Vi vill att regeringen tar större ansvar för sitt arbete med elpris- och gasprisstöden och säkerställer att alla hushåll får del av stöden i tid – oavsett hur man bor. Det är en rättvisefråga.

Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna
Johanna Frelin, vd Riksbyggen
Johan Nyhus, förbundsordförande HSB