God privatekonomi, sociala medier och expansiv penningpolitik är några anledningar till att svenskarna de senaste tio åren har lagt allt mer pengar på sitt boende. När priserna nu stiger oroas en av fyra bostadsägare över att inte ha råd med kostnaderna.

Trots att vår ekonomiska standard enligt Statistiska centralbyrån har ökat med 60 procent sedan millennieskiftet, visar siffror från Nordeas boendebarometer hösten 2022 att en av fyra bostadsägare är orolig över att inte ha råd med de ökande kostnaderna. En anledning till det är att svenskarna sedan finanskrisen successivt lagt allt mer pengar på sitt boende.

– Vår konsumtion har ökat ända sedan bankkrisen på 1990-talet. Även under den globala finanskrisen 2008 syntes en marginell ökning eftersom Sverige både under och efter den här perioden hade en väldigt expansiv penningpolitik för att få i gång konsumtionen, säger John Magnus Roos, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och lektor i socialpsykologi.

Han berättar att det till viss del inneburit att vår köpkraft riktats om till en annan typ av konsumtion. Låga räntor tillgängliggjorde lån till bra villkor för den stora massan, vilket i sin tur gjort att priserna på bostadsrätter skjutit i höjden. Samtidigt har det också gått att låna till inredning och renoveringar.

– Möbler och heminredning har ökat mycket de senaste tio åren. Det beror till stor del på att vi genom sociala medier kunnat öppna våra hem för de som normalt inte besöker det. Det har i sin tur gjort att hemmet liksom kläder och bilar kunnat bli en statusmarkör, säger han.

Vårt boende har kommit att betyda någonting mer för oss svenskar än vad det tidigare gjort och har möjliggjorts av att vi generellt sett inte har behövt bekymra oss om andra hushållskostnader på väldigt länge.

Men med stigande energi- och matpriser väntar nu en jobbig omställning, enligt John Magnus Roos. Forskningen visar nämligen att vi blir lyckliga av att konsumera och att lyckan uppstår när vi kan öka vår konsumtion. Att gå nedåt i den pyramiden är däremot svårt.

– Framför allt är det upplevelser som restaurangbesök, kultur och resor konsumenterna först väljer att avstå från, men som också genererar mest välbefinnande. Boende och mat kommer däremot vara en fortsatt viktig konsumtionskategori. Någonstans att sova och mat att äta kommer vara det som prioriteras – hur tung nedgång det än blir, säger John Magnus Roos.