Likt en vägg höjer sig Brf Råck 16:s fasad i glas, emalj och betong upp mot himlen. En gång var huset en del av Vattenfalls huvudkontor och tillhörde norra Europas största kontorskomplex. En modernistisk dröm som nu är omtyckta bostadsrätter.

Skalan på de tre kontorsbyggnaderna i Råcksta i västra Stockholm skvallrar om den enorma framtidstro som präglade tiden efter andra världskriget i Sverige. Nu skulle allt som var förlegat och gammalmodigt bort, det byggdes tunnelbana och motortrafikleder. ABC-staden (arbete, bostad, centrum) Vällingby skulle födas med arbetstillfällen och det ordnade staten genom 3 000 kontorsplatser i Vattenfalls nya huvudkontor.

– Energin skulle bygga framtidens samhälle och när husen stod klara var komplexet norra Europas största kontorshus, säger arkitekten Per Hederus, tidigare delägare i HMXW-arkitekter och som 2013 hade uppdraget att förvandla den mittersta huskroppen till bostadsrätter.

 

Sven Danielsson är arkitekten bakom husen som byggdes mellan 1957 och 1964. Hela anläggningen är k-märkt i den högsta, blå, klassen vilket innebär att de bedöms ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. När Vattenfall lämnade fastigheten för nya lokaler i Solna och anläggningen skulle byggas om till bostäder fick den emaljklädda fasaden därför inte röras. Kvar är även den gamla direktionsvåningen och biografen.

– Vi har en medlem som flyttade hit enbart för att det finns en bio och som tillsammans med några andra i huset driver en bioklubb. Biolokalen är gratis att låna för alla medlemmar, det är bara att boka in sig, säger Magnus Westlander som är ordförande i Brf Råck 16.

 

Direktionsvåningen har de ursprungliga kalkstensgolven och björkpanelklädda väggarna bevarade. Möblerna från Vattenfallstiden finns inte kvar, men fortfarande hålls här möten.

– Vi har våra styrelsemöten och föreningens årsmöte här och på söndagar hyrs lokalen av en nigeriansk kyrka för gudstjänst, säger Magnus Westlander. 

Själv flyttade han hit när huset stod klart för inflyttning 2015 tillsammans med sina två tonårsbarn. En stor fördel med boendet för honom har alltid varit utsikten som når ända till Stockholm city. Något som även lockade Lasse Tobiasson, suppleant i styrelsen och som bott i huset sedan 2020.

Vi har en medlem som flyttade hit enbart för att det finns en bio.

– Det som slog mig när jag kom hit var den snygga entrén och sedan föll jag pladask för utsikten, säger han.

Själva lägenheterna flödar av ljus från de täta fönsterraderna som anpassats för kontor.

 

– Fönstren och ljusinsläppet är det speciella här. Så får man inte bygga i bostäder egentligen, därför är det ett bra exempel på att det går att göra lägenheter i kontorshus. Det blir inte bättre, men det finns vissa fördelar, säger Per Hederus.

Av det 16 våningar höga jättehuset blev det till slut 232 lägenheter och här bor uppskattningsvis runt 400 personer.

– Etniskt är det ganska blandat. Många som bor här jobbar inom it-sektorn och eftersom vi har  gott om ettor är det första lägenheten för många, men vi har ganska många barnfamiljer och pensionärer här också, säger Magnus Westlander.

Att hålla ihop en så stor bostadsrättsförening och fastighet kräver ändå ett visst jobb.

– Att ratta det här bygget är mycket pyssel, men vi är ett bra gäng i styrelsen. Alla har lite olika kompetenser och även suppleanterna har arbetsuppgifter och deltar i styrelsemötena, säger han.

Av naturliga skäl är vi-känslan inte densamma som i en liten förening. En Facebookgrupp har skapats för att underlätta kommunikationen mellan medlemmarna.

– Jag vet att många också umgås med varandra. Och på mitt våningsplan morsar jag och småpratar med i stort sett alla.