Om en bostadsrättshavare avlider går dödsboet in i den avlidnes ställe. Dödsboet är inte medlem, har ingen rösträtt och kan därför heller inte delta på föreningsstämmor.

Den avlidne representeras av dödsboet som är en juridisk person vilken företräds av dödsbodelägarna.

Kopia på bouppteckningen eller dödsboanmälan

Normalt ska en bouppteckning registreras hos Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Därefter ska den avlidnes tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna. Om det knappt finns några tillgångar, exempelvis om bostadsrätten saknar marknadsvärde, behöver ingen bouppteckning upprättas. Socialnämnden avgör då om det i stället kan göras en så kallad dödsboanmälan till Skatteverket.

Bostadsrättsföreningen vill ha en kopia på bouppteckningen eller dödsboanmälan när en sådan har upprättats.

Inga efterlevande

Om det inte finns några efterlevande, och därmed inga dödsbodelägare, kan en god man utses av Kammarkollegiet för att avveckla dödsboet. De efterlämnade tillgångarna tillfaller därefter Allmänna Arvsfonden som då säljer bostadsrätten.

Treårsfrist för dödsboet

Ett dödsbo har enligt bostadsrättslagen rätt att behålla bostadsrätten i tre år från dödsdagen, trots att dödsboet inte är medlem i föreningen. Under tiden får någon av dödsbodelägarna bo i lägenheten och dödsboet kan få hyra ut i andra hand efter att ansökan har prövats och beviljats av styrelsen.

Dödsboet ansvarar för de förpliktelser man har som bostadsrättshavare till exempel att månadsavgiften betalas. Om dödsboet inte lämnar någon annan adress skickar föreningen alla avgiftsavier och annat till den avlidnes lägenhet.

Eftersom dödsboet inte är medlem i föreningen har det alltså ingen rösträtt och kan inte delta på föreningsstämmor. Om boet skulle ansöka om medlemskap ska det ses som en ansökan från en juridisk person, vilket styrelsen ofta kan säga nej till.

När tre år har gått

Efter de tre åren får föreningen, såvida inte någon har förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap, meddela dödsboet att det inom sex månader från uppmaningen måste visa att lägenheten har ingått i bodelning eller arvskifte.

När boet har skiftats ska den person som tilldelats bostadsrätten, med stöd av arvskifteshandlingen, ansöka om medlemskap i föreningen. Om styrelsen nekar medlemskap kan föreningen uppmana personen att inom sex månader sälja bostadsrätten till någon som kan bli medlem. Om dödsboet inte följer uppmaningen har föreningen möjlighet att tvångsförsälja lägenheten.

När dödsboet vill sälja bostaden behöver föreningen försäkra sig om att alla dödsbodelägare är överens om det. Styrelsen ska då begära att få se bouppteckningen där alla dödsbodelägare framgår.

En enda dödsbodelägare

Om det bara finns en dödsbodelägare gäller andra villkor. Sedan bouppteckningen har registrerats anses dödsboet avslutat. Den enda dödsbodelägaren är arvinge och, om denne inte redan är medlem, ska hen ansöka om medlemskap i föreningen. Om föreningen skulle neka medlemskap gäller det som tidigare sagts att personen inom sex månader bör sälja bostadsrätten till någon som kan bli medlem.

Om dödsboet inte följer uppmaningen har föreningen möjlighet att tvångsförsälja lägenheten.

Andra regler för bostadshyresgäst

När det gäller en bostadshyresgäst som bor ensam och avlider är reglerna annorlunda. Den stora skillnaden ligger i att ett dödsbo efter en avliden hyresgäst har rätt till kortare uppsägningstid av hyresavtalet än de vanliga tre månaderna.

Enligt hyreslagen har dödsboet i det fallet rätt att inom en månad från dödsfallet säga upp hyresavtalet att gälla vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad efter uppsägningen. Om inte dödsboet gör det kan bostadsrättsföreningen som hyresvärd säga upp avtalet genom att delge alla dödsbodelägarna.

Om det finns anhöriga som vill ha längre tid på sig för att ordna upp i lägenheten kan bostadsrättsföreningen komma överens med dödsboet om att få ha lägenheten längre tid.