Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i markgrunden och i vissa byggnadsmaterial. Den orsakar cirka 500 dödsfall i lungcancer varje år. Gasen är enkel att mäta men kan vara svår att åtgärda.

Det framgår inte uttryckligen i lagstiftningen att en fastighetsägare måste göra radonmätningar. Däremot är fastighetsägare skyldiga att ha kännedom om sådant som kan medföra hälsorisker i fastigheten, exempelvis radon. Utan att ha gjort mätningar är det ofta i praktiken svårt att veta om problem finns eller inte.

Ytterst är det den kommunala miljöförvaltningen som kan ställa krav på att föreningen ska göra mätningar. Vissa kommuner ställer krav på återkommande mätningar, ofta med tio års intervall.

Blåbetong, skiffer, rullstensåsar mest utsatta

Mest utsatta är hus som är byggda med blå lättbetong eller hus som byggts på skifferhaltig mark eller mark med högt luftgenomsläpp som till exempel rullstensåsar. Radonproblem kan finnas på andra ställen men det är mindre vanligt. I bästa fall kan kommunens miljöförvaltning berätta om vilka områden i kommunen som är mest utsatta och vilka halter det då handlar om. Blå lättbetong tillverkades mellan 1929 och 1975 och användes främst i flerbostadshus byggda mellan 1945 och 1965.

Enkelt att mäta

Strålsäkerhetsmyndigheten har utarbetat en metodbeskrivning för hur radon ska mätas i bostäder. Den beskriver både hur urvalet bör göras av de lägenheter som ska radonmätas och hur mätdosorna ska placeras i fastigheten. Läs mer om metodbeskrivningen på myndighetens webbplats.

Om det upptäcks att det finns bostäder med radonhalter över riktvärdet kan det i steg två bli aktuellt att kontrollera alla lägenheter i de huskroppar där för höga radonhalter mätts upp.

Det vanligaste sättet att mäta radon på är genom spårfilm, så kallade mätpuckar, som föreningen beställer från ett ackrediterat mätbolag. Hur dessa ska placeras framgår av metodbeskrivningen ovan men också av medföljande anvisningar.

För att få fram årsmedelvärdet ska mätdosorna sitta monterade i minst två månader under eldningssäsongen, normalt mellan den 1 oktober och den 30 april, i rum som används precis som vanligt. När mättiden är slut skickas radonmätarna tillbaka till mätföretaget tillsammans med ett ifyllt mätprotokoll.

Lägre radonhalt är målet

Folkhälsomyndighetens riktvärde för radon i inomhusluft är 200 becquerel per kubikmeter luft (bq/m3).

I de fall radonhalterna är högre måste föreningen som fastighetsägare åtgärda det. Vad som bör göras beror på vad som orsakar de förhöjda radonhalterna, men generellt bör alla ytor och fogar tätas där radon kan läcka in och ventilationen ska justeras så att den inträngande radonluften späds ut med frisk luft. Men bäst är att anlita en konsult för att det ska bli rätt åtgärd.