En bostadsrättsförening kan upphöra att existera genom att avvecklas, alltså likvideras. En likvidation kan vara frivillig men det finns också tillfällen då den är nödvändig. Exempel på det är om föreningen gått i konkurs eller om det inte går att få ihop en styrelse.

Det kan finnas situationer då en bostadsrättsförening tvingas till likvidation. En sådan är då föreningsstämman inte lyckas välja en ny styrelse, det vill säga att ingen vill sitta i styrelsen eller vara ordförande. Då saknar föreningen en ledning och det innebär att verksamheten måste avslutas, alltså likvideras.

Om det inte finns en styrelse som kan kalla till en extra stämma i ett sista försök att välja in nya ledamöter kan en styrelseledamot, revisor eller medlem vända sig till Bolagsverket och ansöka om att myndigheten kallar till en föreningsstämma vilket förhoppningsvis kan lösa situationen.

Om det inte har kommit in en anmälan om behörig styrelse till Bolagsverket är detta en grund för tvångslikvidation. Bolagsverket utser då en eller flera likvidatorer som ersätter styrelsen och har till uppgift att avveckla föreningen.

Vad händer praktiskt vid en tvångslikvidation?

Föreningens hus säljs som en hyresfastighet till högstbjudande, skulderna betalas och eventuella återstående tillgångar i form av pengar delas ut till medlemmarna.

Efter att huset har sålts upphör medlemmarnas lägenheter att vara bostadsrätter och bostäderna får ett marknadsvärde på noll kronor. Bostadsrättshavarna får då troligen problem med bankerna eftersom säkerheten för lånen i form av bostadsrätten inte finns längre. I ett sådant läge kan bankerna kräva att lånen omedelbart betalas tillbaka.

Medlemmarna blir i en sådan situation i stället hyresgäster. Om de har bott i huset tillräckligt länge omfattas de av hyreslagens regler om besittningsskydd; de boende kommer alltså att få bo kvar som hyresgäster.

Konsekvensen av att ingen vill sitta i styrelsen blir alltså att alla blir hyresgäster i stället för bostadsrättshavare. Men detta är en hypotetisk situation. Så vitt Bostadsrätterna känner till finns inte något fall då detta blivit verklighet för att ingen vill sitta i styrelsen.