Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen och för att verkställa stämmans beslut.

I bostadsrättslagen står inte särskilt mycket om hur stämman ska gå till. Det är i stället lagen om ekonomiska föreningar som gäller.

När ska årsstämman hållas?

Den ordinarie föreningsstämman, även kallad årsstämman eller årsmötet, ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut vilket brukar vara innan sista juni. Så är det om räkenskapsåret följer kalenderåret men det kan även vara brutet som det heter och då hålls stämman en annan tid på året. Inget hindrar att föreningen i sina stadgar formulerar ytterligare tidskrav, till exempel att stämman ska hållas en viss månad, men då förstås inom sexmånadersregeln.

Var och hur ska stämman hållas?

Stämman ska som regel hållas på den ort där styrelsen har sitt säte, vilket anges i stadgarna. Att hålla stämman på en annan plats är möjligt men då ska det framgå av föreningens stadgar. Det är dock möjligt att hålla en så kallad hybridstämma, alltså en stämma med medlemmarna på plats men som också ger möjlighet till digitalt deltagande. Efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2024 kan stämman också hållas helt digitalt men det kräver att det står i stadgarna, vilket ofta innebär att föreningen först måste ändra sina stadgar.

Extra föreningsstämma

Ibland kallar styrelsen till en extra föreningsstämma. Det kan till exempel handla om följande:
• när styrelsen anser att det behövs,
• när revisorerna skriftligen med motivering begär det,
• när minst 1/10 av samtliga röstberättigade medlemmar skriftligen, med motivering, begär det för att behandla ett visst ärende.

Med ärende menas en för föreningen relevant fråga som kan bli aktuell att fatta beslut om på en stämma. Det är alltså inte möjligt för en grupp medlemmar att begära att en extra stämma sammankallas enbart för att medlemmarna ska kunna ställa frågor till styrelsen. 

Vanligast är att det är styrelsen som anser att en extrastämma behöver hållas, till exempel när ett ärende enligt stadgar eller lag kräver ett stämmobeslut. Det kan också handla om att styrelsen i linje med den så kallade aktsamhetsprincipen vill att alla medlemmar i föreningen ska vara med och fatta ett viktigt beslut. Läs mer under styrelsebeslut och Stämmobeslut.

Motioner och propositioner

Medlemmarna har möjlighet att påverka föreningens verksamhet till exempel genom att lägga fram motioner till stämman.

En motion är en skrivelse från en eller flera medlemmar som innehåller ett förslag till en förändring eller en åtgärd för stämman att besluta om. I lagtexten uttrycks det som att en medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

Stadgarna innehåller ofta tydliga bestämmelser om ett visst datum som motionerna senast ska ha kommit in.

Det är för det mesta lämpligt att styrelsen skriver ett svar på motionen och skickar med det tillsammans med motionen i kallelsen till föreningsstämman.

När styrelsen har ett förslag för stämman att besluta om och vill lägga fram det för stämman kallas det proposition.

Kallelse till stämman

Det är styrelsens uppgift att kalla till stämman. Om kallelsen inte skickas i rätt tid och utformas och skickas på rätt sätt, kan en enskild medlem klandra de beslut som stämman fattar genom att väcka talan vid tingsrätten. Det innebär att tingsrätten kan upphäva eller ändra beslutet. Om det blivit fel i kallelsen så är det därför bäst att skicka ny kallelse. Det kan innebära att stämman måste flyttas till ett senare datum för att det är för sent att kalla till det planerade datumet.

Kallelse till ordinarie stämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman. I stadgar får dock bestämmas att kallelse till stämma får utfärdas senast två veckor före stämman.

Kallelse till extra stämma ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast två veckor före stämman. Om stämman ska behandla en stadgeändring måste kallelsen utfärdas senast fyra veckor före stämman. Även i denna situation är det möjligt att i stadgarna reglera att den senare tiden bestäms till två veckor.

Om det är fråga om en extra föreningsstämma som kommit till stånd på grund av en begäran av revisor eller från medlemmarna måste kallelsen till den extra föreningsstämman skickas ut inom två veckor från den dag då begäran kom in. Om styrelsen inte kallar inom rätt tid efter begäran kan Bolagsverket efter ansökan från revisor eller röstberättigad medlem kalla till extrastämman på föreningens bekostnad.

Kallelsen ska utformas och skickas enligt bestämmelserna i stadgarna. Den ska innehålla tydlig information om de ärenden som ska tas upp på stämman. Även de ärenden som enligt stadgarna är obligatoriska ska framgå av kallelsen. Var uppmärksam på att om det är fråga om stadgeändring så ställs särskilda krav på kallelsen. Läs mer om detta under "Stadgar".

Rösträtt

Huvudregeln är att varje medlem har en röst. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har dessa tillsammans bara en röst. Detsamma gäller även om en medlem har flera lägenheter. Detta gäller oavsett vad som står i stadgarna sedan lagändringen i bostadsrättslagen som trädde i kraft den 1 januari 2023.

Undantag kan göras om bostadsrätten avser garage, lager eller förråd. I dessa fall kan rösträtten begränsas i stadgarna till exempelvis en halv röst.

Rösträtt för flera ägare till flera bostadsrätter

Vad som gäller om flera ägare, till exempel två makar eller två sambor, äger två eller fler bostadsrätter tillsammans råder det delade meningar om och rättspraxis saknas. En del anser att om det innebär två röster strider detta mot intentionen med lagstiftningen, att ingen ska kunna köpa sig fler röster och därmed möjlighet till majoritet av rösterna på föreningsstämman. De argumenterar alltså för att samma princip ska gälla som när flera personer äger en bostadsrätt men ändå bara har en röst.

Andra är av uppfattningen att det är rimligt att vardera medlemmen har en röst om de äger två bostadsrätter tillsammans. Därmed kan de bägge ägarna företräda var sin bostadsrätt på stämman.

Röstlängd

Efter att stämman har öppnats ska en röstlängd upprättas. Enklast är att utgå från föreningens medlemsförteckning och göra en avprickning eller ett upprop. När två eller flera ägare av samma bostadsrätt kommer till stämman är det viktigt att notera vem av dem som ska lägga den faktiska rösten. Det är upp till dem själva att avgöra vem det ska vara.

Ett tips är att dela ut ett röstkort som kan räckas upp vid omröstningen vilket gör det enklare att uppfatta majoritetens vilja och också för dem som utsetts till rösträknare att räkna.

För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom ett ombud med fullmakt.

Närvarorätt

Stämman är en enskild sammankomst för medlemmar och stämmofunktionärer, till exempel extern stämmoordförande eller protokollförare. Stämman kan dock besluta att den som inte är medlem eller funktionär ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman, men då måste samtliga röstberättigade som är närvarande vid föreningsstämman vara eniga och fatta beslut om det.  

Vem kan vara ombud?

Ett ombud får representera högst en medlem om inget annat står i stadgarna. Ombudet ska ha med sig en fullmakt som är skriftlig, i original, och försedd med datum. Fullmakten gäller i ett år och behöver inte vara bevittnad men ska vara undertecknad.

Endast medlemmens maka eller make, sambo eller annan medlem i samma förening kan vara ombud, om inget annat anges i föreningens stadgar.

Vad är ett biträde och vem kan vara det?

Ett biträde är en person som en medlem får ta med sig till stämman för stöd och hjälp. Bostadsrättshavaren får ha med sig högst ett biträde och det är bara medlemmens make eller maka, sambo eller en annan medlem som får vara biträde, om inget annat står i stadgarna. Biträdet behöver inte ha någon fullmakt eftersom denne inte utövar någon rösträtt för någon annans räkning. Ett biträde har dock yttranderätt.

Röstning

Det vanligaste sättet att rösta på stämma är genom acklamation. Ordföranden lyssnar då på deltagarnas ”ja”, ”nej” eller ”avstår” och konstaterar att det inte behövs någon räkning av rösterna, varpå ordföranden meddelar vilket beslut stämman fattat. Om någon av stämmodeltagarna begär votering, till exempel om det var otydligt hur stämman faktiskt röstade, ska en omröstning genomföras. Votering innebär att rösterna räknas och sker vanligtvis med handuppräckning eller röstkort. Votering kan även ske genom sluten omröstning.

Vid sluten omröstning, som är vanligast vid personval, ska varje röstberättigad lämna in en skriftlig – icke undertecknad – röstsedel, hopvikt så att rösthemligheten bevaras, och medlemmen bockas av mot röstlängden. Det är möjligt att i stadgar ange att stämmoordförande eller föreningsstämma kan besluta om att sluten omröstning ska ske även i andra ärenden.

Propositionsordning

Om stämman ska ta ställning till ett ärende som kan besvaras med ett ja eller nej är det enkelt. Ibland kan det dock finnas flera olika förslag inom ett och samma ärende för stämman att ta ställning till. Det finns inte något hinder mot att, inom ramen för ett ärende, fatta beslut om ett förslag som inte angetts i kallelsen. Då krävs att ordföranden ställer de olika förslagen mot varandra på ett korrekt sätt, i en så kallad propositionsordning.

Exempel: Ärendet berör inköp av lekplats samt att den ska bestå av gungor och en sandlåda. På stämman kommer ytterligare förslag om en gungbräda eller rutschkana i stället. Stämman tar då först ställning till ärendet lekplats, ja eller nej. Om stämman röstar ja till lekplats ställs därefter de två olika förslagen, med olika redskap, mot varandra. Vid tre eller flera förslag får styrelsens förslag anses vara huvudförslaget. Övriga förslag ställs mot varandra tills att bara ett motförslag kvarstår. Detta ställs sedan mot huvudförslaget.

Protokoll

Stämmoordföranden ska se till att det förs ett protokoll vid stämman. I protokollet ska det antecknas vilka beslut som föreningsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska det antecknas i protokollet hur omröstningen har utfallit. Har en röstlängd upprättats, ska denna tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.

Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet, och oftast av två justerare som har utsetts av stämman.
Protokollet ska vara justerat och klart och hållas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman. Någon skyldighet att dela ut kopior till medlemmarna finns inte, även om det ofta sker.

Gör rätt från början

Bestämmelserna om föreningsstämman och de krav som gäller vid beslutsfattandet är många och till viss del komplicerade. Var noga med att kallelse är korrekt och att allt går rätt till på stämman när besluten fattas. Om ett stämmobeslut inte har fattats i enlighet med stadgar eller lag kan en enskild medlem klandra beslutet, det vill säga att tingsrätten kan upphäva eller ändra beslutet. Beslutsprocessen måste då tas om på nytt.

Rev.2024-09-13