Grannsamverkan har inte bara en bevisat brottsdämpande effekt. De boende känner sig också tryggare och kommer varandra närmare. – Motsatsen är att man knappt hälsar på sina grannar i fastigheten, säger kommunpolisen Mikael Sundberg.

Ett drömscenario för inbrottstjuvar är anonymiteten i flerbostadshus.

– Vi har noterat att även ganska svårforcerade dörrar brutits upp med buller och bång. Då har andra boende hört att det skramlat i trapphuset men inte brytt sig vidare.

I efterhand har grannen kommit på att ”vad dum jag var som inte tittade ut för att ta reda på vad det var som lät”, säger Mikael Sundberg.

Han är kommunpolis och ansvarig för Grannsamverkan i stadsdelarna Skärholmen och Hägersten/Liljeholmen i Stockholm. För att metoden ska fungera optimalt menar han att minst 50 procent av de boende i ett område bör vara med.

– Konceptet bygger på att grannar tar hand om sitt område, är alerta om något händer, och ställer frågor till främmande människor i eller kring fastigheten. Man behöver inte vara konfrontativ, bara vänligt nyfiken. Det brukar räcka för att en inbrottstjuv inte ska vilja stanna kvar.

När föreningen uppfyller första kriteriet är det dags att utse ett eller helst två kontaktombud som ska fungera som kontaktyta mellan polisen och föreningen. Polisen ger utbildning och fortlöpande information. Till exempel kan polisen skicka ut varningsmejl om nya tillvägagångssätt vid inbrott.

– Det kan handla om att inbrottstjuvar fäster en bit tejp över dörrposten och återkommer någon dag senare för att kolla om någon varit i lägenheten, säger Mikael Sundberg.

En bonuseffekt av en aktiv Grannsamverkan är att även andra brottstyper, däribland skadegörelse, brukar minska. Dessutom upplever de boende en ökad trygghet.

Läs mer här om Grannsamverkan som ger trygghet.