Dolda panträtter riskerar att bli en riktig kalldusch för den enskilde bostadsrättshavaren och kan göra föreningar skadeståndsskyldiga. Nu ska det problemet åtgärdas enligt en statlig utredning som föreslår ett nationellt bostadsrättsregister.

Nära 70 procent av Sveriges cirka 1,2 miljoner bostadsrätter är belånade enligt kreditupplysningsföretaget UC. Tillsammans beräknas de av Svenska bankföreningen utgöra säkerhet för 1 250 miljarder kronor i lån. Trots att det handlar om stora ekonomiska värden finns noteringar om pantsättning av bostadsrätter i dag inte samlade i ett nationellt register. För att stärka konsumentskyddet mot så kallade dolda panträtter och för att försvåra för brottslighet som penningtvätt och bedrägerier har en utredning om ett offentligt bostadsrättsregister därför gjorts.

– Som det är nu har föreningarna en lägenhetsförteckning där uppgifterna om pantsättning oftast finns. Ur ett föreningsperspektiv har det inte varit något problem att hantera pantsättningarna, men med ett offentligt register kommer de att slippa hanteringen. Det kommer också att ge förbättrad information till banker och mäklare, samtidigt som det skyddar bostadskonsumenterna, säger Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist.

Problemet med utebliven eller felaktig panthantering, så kallad dold panträtt, är ovanligt, enligt Ulrika Blomqvist. Men för den enskilde utgör dessa ändå en stor risk eftersom panträtten är knuten till bostadsrätten. Det betyder att säkerheten för lånet ligger kvar på bostadsrätten även om den bytt innehavare. I sin tur betyder det att kreditgivaren i slutändan kan se till att bostadsrätten säljs ifall den tidigare ägaren inte betalar sina räntor och amorteringar.

– Även föreningen kan bli skadeståndsskyldig om de har slarvat och missat att notera panten. I dag finns inte ens ett krav på att förfarandet ska vara skriftligt, säger hon.

Enligt förslaget ska registret hanteras av Lantmäteriet och förutom uppgifter om pantsättning innehålla information om bostadsrättslägenheten, bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren.

– I grunden är vi positiva till förslaget, även om vi tycker att det skulle räcka med endast ett pantsättningsregister. Fler uppgifter innebär att det måste uppdateras ofta och det är en kostnad som slutligen kommer att hamna på bostadsrättshavaren, säger Ulrika Blomqvist.