Styrelser i bostadsrättsföreningar, eller dess ekonomiska förvaltare, får ibland meddelanden om pantsättningar efter att medlemmar tagit lån med den egna bostadsrätten som pant. Det är ytterst viktigt att notera dessa korrekt. Slarv kan leda till skadeståndskrav, vilket hände en förening i Mellansverige nyligen.

Många föreningar har ekonomiska förvaltare som sköter den löpande förvaltningen när det gäller redovisning, betalningar av fakturor och även noteringar i medlemsförteckning och lägenhetsförteckning. Vissa föreningars styrelser sköter allt eller delar av detta själva. Enligt lag ska det bland annat noteras i lägenhetsförteckningen vilka panter som finns för varje bostadsrätt och i den ordning de tagits ut. Panten är en förmånsrätt som ger panthavaren, oftast en bank eller annat kreditinstitut, utdelning i den ordning som noteringarna gjorts vid en eventuell utmätning, konkurs eller tvångsförsäljning.

Först när föreningen får meddelande om en pantsättning blir den juridiskt bindande. Det brukar ske med ett skriftligt formulär som ska skickas tillbaka till långivaren med intyg om att medlemmen som tagit lånet är medlem i föreningen och innehar bostadsrätten. I formuläret ska även upplysas om tidigare pantnoteringar som finns registrerade i lägenhetsförteckningen.

Det är ytterst viktigt att noteringarna görs så snart som möjligt och korrekt med namn på panthavaren, det vill säga långivaren, och datum. Kreditbelopp behöver däremot inte anges. Om föreningen lämnat fullmakt till en ekonomisk förvaltare att sköta detta är det också viktigt att styrelsen, som då inte har kontroll över vilka pantnoteringar som finns sedan tidigare, inte intygar något som de inte har kännedom om. Meddelandet ska istället skickas vidare till den ekonomiska förvaltaren som då noterar pantsättningen.

Om pantsättningar noterats felaktigt eller ofullständigt kan föreningen förlora sin legala panträtt, det vill säga föreningens rätt att få betalt före långivarna vid en tvångsförsäljning. Föreningen är nämligen skyldig att underrätta alla panthavare om medlemmen inte betalar sin årsavgift och skulden överskrider en månadsavgift. Den legala panträtten gäller obetald årsavgift, insats och, om det står i stadgarna, upplåtelse-, överlåtelse- och pantsättningsavgift.

Föreningen kan också bli skadeståndskyldig om slarvet lett till förlust för panthavaren eller bostadsrättshavaren. Så var fallet i en dom som nyligen föll i Svea hovrätt. Rätten fastställde en tidigare tingsrättsdom där en bostadsrättsförening i Mellansverige ansågs skadeståndsskyldig mot en bostadsrättshavare på grund av två pantsättningar som inte noterats i lägenhetsförteckningen. De gällde sammantaget lån om drygt 1 200 000 kronor som bostadsrättshavaren behövde lösa då lånen sas upp på grund av att säljaren varit misskötsam.

När ett lån inte betalas av en låntagare kan långivaren kräva in panten genom att först ansöka om betalningsföreläggande och därefter begära verkställighet, det vill säga utmätning hos Kronofogden.

En bostadsrätt kan pantsättas hur många gånger som helst och föreningen kan aldrig neka en medlem att pantsätta sin bostadsrätt. Medlemmens make, maka, registrerad partner eller sambo måste också godkänna pantsättningen om det är deras gemensamma bostad. Annars är inte pantsättningen giltig fullt ut.