Hur ska din förening tänka för att bibehålla värdet på bostäderna när ekonomin skakar? Och vad ska du själv tänka på gällande stigande räntor och inflation? Din Bostadsrätt besvarar frågor om dina affärer som bostadsrättshavare.

Privatekonomi

Så undviker du att ränteavdraget slår i taket

Ränteavdraget på 30 procent har ett tak vid 100 000 kronor per person. För högre räntekostnader sänks avdraget till 21 procent.

Exempel: Selma och Andrija har ett lån på 3 miljoner och en ränta på 5 procent. Räntekostnaden blir då 150 000 kronor per år. Selma har en bra lön, medan Andrija för tillfället jobbar deltid och kan därför  bara göra ett skatteavdrag på 50 000 kronor. Se tabell:

Om Selma och Andrija inte omfördelar sitt gemensamma lån i deklarationen blir resultatet så här:

Selmas avdrag	Andrijas avdrag	Räntekostnad
22 500 (75 000 x 30 %)	15 000 (50 000 x 30 %)	112 500

Och om Selma deklarerar hela räntekostnaden blir det så här:

Selmas avdrag		Räntekostnad
40 500 (100 000 x 30 % + 50 000 x 21 %)		109 500

Men om de fördelar om så att Selma står för 100 000 av räntekostnaden blir avdraget maximalt:

Selmas avdrag	Andrijas avdrag	Räntekostnad
30 000 (100 000 x 30 %)	15 000 (50 000 x 30%)	105 000

*Omfördelning av lånen kan göras i skattedeklarationen.

Hur påverkas du av inflationen?

Hög inflation leder till reallöneminskningar, alltså att vi, även om våra löner höjs räknat i kronor, får mindre för pengarna när vi handlar. Samtidigt minskar även värdet på våra lån som kan betalas av snabbare om vi använder vår löneökning till det.

– Men med högre räntor, en fallande bostadsmarknad och sparpengar som minskar i värde finns det egentligen inga vinnare, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Föreningsekonomi

Vad händer om en förening går i konkurs?

Att en bostadsrättsförening går i konkurs är ytterst ovanligt. En förening kan begäras i konkurs om den inte betalar sina skulder i tid. Då tillsätts en konkursförvaltare som får i uppgift att avveckla föreningen. Alla tillgångar säljs och skulderna betalas i prioriteringsordning så långt pengarna räcker.

– Bostadsrättshavarna förlorar sina insatser, men kan ändå få bo kvar genom att de får besittningsrätt om lägenheterna görs om till hyresrätter, säger Ulrika Blomkvist, vd och jurist på Bostadsrätterna.

Hur fungerar en insatshöjning?

En insatshöjning kan vara ett alternativ till att höja månadsavgiften. Det innebär att medlemmarna betalar in pengar till föreningen som i sin tur betalar av de gemensamma lånen. Du som finansierar insatshöjningen med banklån får då ta del av ränteavdraget, vilket en bostadsrättsförening inte får. I tider med höga räntor ger föreningens minskade lån förstås också lägre kostnader för medlemmarna i slutändan.

Men tesen om att en låg månadsavgift gör det lättare att sälja till ett bra pris tål att ifrågasättas:

– Som köpare ska du skaffa dig en helhetsbild. Varför är månadsavgiften låg? Om det beror på att föreningen skjutit upp fastighetens underhåll kan avgiften komma att höjas rejält framöver, säger Ulrika Blomqvist.

Kan föreningen byta långivare om den har stora lån?

Om en förening har flera lån med olika löptid i samma bank, vilket är bra om räntan stiger, kan det vara svårt att byta bank.

– Då kan styrelsen försöka flytta allt som löper ut ungefär samtidigt. Men ofta slutar det med att
föreningen stannar kvar i den bank den har på grund av att villkoren trots allt är bättre där, säger Gunilla Litzull, ekonom och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

– Generellt är det svårt för små föreningar att alls få lån i många banker. För stora föreningar med god ekonomi är det lättare att förhandla, säger Gunilla Litzull.