Om en eller flera medlemmar misstänker oegentligheter eller andra missförhållanden i föreningen kan de vända sig till Bolagsverket och ansöka om särskild granskning. Detta är ett viktigt minoritetsskydd som dock ska användas med försiktighet.

Det är alltså Bolagsverket som beslutar om särskild granskning och som, efter en korrekt ansökan från en eller flera röstberättigade, utser en särskild granskare. Denne ska granska föreningens förvaltning och räkenskaper under en viss tidsperiod bakåt i tiden och även vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen.

Ansökan hos Bolagsverket om särskild granskning

Ansökan utan föregående stämmobehandling

En ansökan om särskild granskning hos Bolagsverket får göras av röstberättigade medlemmar som tillsammans utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen. Detta även om frågan inte har tagits upp på en stämma. Samtliga röstberättigade som ansöker om särskild granskning ska skriva under ansökan.

Ansökan efter att frågan har behandlats av stämman 

Ansökan får också göras av en enskild röstberättigad medlem, om förslaget att utse en särskild granskare har tagits upp på en föreningsstämma. Då om minst en tiondel av samtliga röstberättigade i föreningen eller minst en tredjedel av de röstberättigade som är närvarande på stämman har röstat för förslaget.

Om förslaget om särskild granskning däremot ska tas upp på en extrastämma måste ärendet finnas med i kallelsen till extrastämman för att få behandlas. På stämman ska det framgå vad den särskilda granskaren ska granska.

Gemensamt för båda förfaringssätten är att det är Bolagsverket som efter ansökan utser den särskilde granskaren. Bolagsverket ska enbart göra en formell prövning av ansökan, det vill säga om ansökan har gjorts på ett korrekt sätt, och inte bedöma behovet av särskild granskning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna om utseende av särskild granskare ska enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen endast en medlem per bostadsrätt räknas som röstberättigad när flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt (HFD 2021 Ref 28).

Granskningstema och tidsperiod

I ansökan till Bolagsverket om särskild granskning ska det anges vad som ska granskas och vilken tidsperiod som granskningen ska avse. Granskningstemat bör vara så preciserat att granskaren får någorlunda tydliga ramar och vägledning för sitt arbete. Detsamma gäller ett förslag om särskild granskning på en föreningsstämma. Granskningen ska avse enbart förfluten tid och får omfatta tiden som längst fram till dess att ansökan om särskild granskning kom in till Bolagsverket. 

Bolagsverket ska ge föreningens styrelse tillfälle att yttra sig innan en särskild granskare utses och får då möjlighet att invända mot felaktiga framställningar och komma med synpunkter på valet av särskild granskare. Särskild granskning kan ske även om föreningen har upplösts genom konkurs.

Bolagsverkets beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Den särskilda granskaren

En särskild granskare ska vara lämplig för uppdraget, exempelvis kan denne vara en advokat eller en yrkesrevisor. Granskaren ska vara oberoende av föreningen och de röstberättigade. Det innebär att granskaren inte ska ha någon anknytning till föreningen. Den särskilda granskaren har tystnadsplikt vid utförandet av sitt uppdrag.

Den särskilda granskaren har samma rätt som en revisor att få tillgång till material som han eller hon behöver för sitt uppdrag och att få upplysningar och hjälp av styrelsen.

Yttrande

Den särskilda granskaren ska lämna ett yttrande över sin granskning. Yttrandet ska läggas fram på en stämma och ska hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen på den ort där styrelsen har sitt säte under minst två veckor före stämman. De medlemmar som begär det och som uppger sin adress ska genast och utan kostnad för dem få kopior av yttrandet skickat till sig med post.

Även den som inte längre är medlem, men som var det vid tidpunkten för stämman då fråga om att utse särskild granskare behandlades eller då ansökan till Bolagsverket gjordes, har rätt att ta del av yttrandet.

Kostnader 

Att ansöka om att Bolagsverket ska utse en särskild granskare är kostnadsfritt. Däremot ska föreningen ersätta den särskilda granskaren för det arbete som denne utför, vilket kan uppgå till betydande belopp. Om den särskilda granskaren begär det ska föreningen ställa säkerhet för ersättningen.

Om det visar sig att den särskilda granskningen varit uppenbart obehövlig och den eller de röstberättigade som har ansökt hos Bolagsverket om särskild granskning har insett eller borde ha insett detta, ska han eller hon ersätta föreningen för dess kostnader. Flera ersättningsskyldiga personer svarar solidariskt för kostnaderna. Om den särskilda granskaren anser att det föreligger ersättningsskyldighet för en eller flera personer, ska det framgå av yttrandet.

Upphörande av granskning i förtid

Enligt praxis från Högsta domstolen (NJA 2021 s. 776) räcker det inte med ett föreningsstämmobeslut för att avsluta granskningen i förtid och entlediga den särskilda granskaren. Det krävs en överenskommelse som omfattar samtliga medlemmar som berörs av beslutet. Den medlem som begärt granskningen måste gå med på att den avslutas, även om personen inte längre är medlem i föreningen.

Sammanfattning

Särskild granskning är ett viktigt minoritetsskydd. Den granskning som en särskild granskare ska utföra är av extraordinär natur och kan bli aktuell när medlemmar misstänker oegentligheter eller andra missförhållanden i föreningen som bör utredas. Det är, till skillnad från revision, inte fråga om någon återkommande åtgärd. Eftersom det kan vara förenat med stora kostnader är det inte något som ska användas för att exempelvis uttrycka sitt missnöje med styrelsens arbete.