Många bostadsrättsföreningar som är så kallade seniorföreningar har i sina stadgar en undre åldersgräns om 55 år för godkännande av nya medlemmar. Men beroende på hur skrivningen är utformad kan villkoret kringgås. Det hände en förening i Mellansverige då hovrätten nyligen ändrade Hyresnämndens beslut och beviljade ett par i 30-årsåldern medlemskap i 55+-föreningen.

Seniorföreningar, eller 55+-föreningar, bildas och byggs för personer som har fyllt 55 år. Avsikten med dessa är att erbjuda ett boende med möjlighet till samvaro med andra personer i samma ålder. Många gånger erbjuds också i föreningarna någon form av vårdavtal eller olika slags aktiviteter anpassade för äldre, liksom tjänster som exempelvis städning och friskvård.

Bostadsrätterna vet att det finns många av dessa seniorföreningar som i sina stadgar har en skrivning som ger utrymme för olika tolkningar. I stadgarna står då angående medlemskap: ”Till medlem får i första hand antagas fysisk person som fyllt 55 år. Om äkta makar förvärvar bostadsrätt är det tillräckligt att en av makarna uppnått sagda ålder. Med äkta makar jämställs de som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden.”

Vid ett par tillfällen har Hyresnämnden prövat ärenden om nekat medlemskap där bägge sökanden har varit yngre än 55 år, och i dessa fall har deras medlemskap avslagits och bostadsrättsföreningarna fått rätt. Nyligen överklagades ett sådant beslut till Svea hovrätt som prövade ärendet. Hovrätten ansåg, till skillnad från Hyresnämnden, att det yngre par som sökt medlemskap i en 55+-förening i Mellansverige hade rätt och beviljade dem medlemskap i föreningen.

Hovrätten tolkar skrivningen i föreningens stadgar som att de inte utesluter medlemskap för den som är under 55 år fyllda. I stället får bostadsrättsföreningen avgöra om medlemskap ska beviljas den som inte fyllt 55 år – det vill säga att villkoret är godtyckligt och egentligen anger en prioriteringsregel snarare än ett krav. Bostadsrättsföreningen saknar därmed stöd för att neka det 30-åriga paret medlemskap på den grunden, och ska betala parets rättegångskostnader med 125 000 kronor.

I detta fall kan tilläggas att föreningen redan tidigare beviljat medlemskap för yngre personer än 55 år som idag bor i två lägenheter i föreningen, något som väckt upprörda känslor hos många av de övriga medlemmarna. Motivet till detta var att den då sittande styrelsen trodde att de skulle bli personligt skadeståndsskyldiga vid ett nekande. Att bostadsrättsföreningen är just en seniorförening är för de flesta det som är avgörande för deras val att köpa och flytta dit.

Hur ska då en 55+-förening göra som verkligen vill att åldersgränsen ska gälla? Jo, föreningen måste då ändra sina stadgar så att ålderskravet blir absolut. Det innebär dock att alla medlemmar i bostadsrättsföreningen är eniga om detta. I det fall som beskrivits här är det alltså inte möjligt eftersom föreningen redan har ett antal medlemmar som är under 55 år, och som troligen kommer att motsätta sig den ändringen.

Att det sedan fem år tillbaka inte längre är tillåtet att ha en övre åldersgräns för medlemskap i seniorföreningar gör att det kan vara svårt att få medlemmar till styrelsen. Det kan underlättas genom fler yngre förmågor i föreningen.

Den luddiga skrivningen i stadgarna medger också en flexibilitet i tider av svårsålda lägenheter men med risken att syftet med seniorföreningen urholkas.