Nya medlemmar i föreningen – så görs bedömningen

I grunden är en bostadsrättsförening öppen för alla. Innebörden är att köparna till en bostadsrätt i föreningen ska beviljas medlemskap om de uppfyller de villkor som står i föreningens stadgar. Det är bara i undantagsfall som en styrelse kan neka medlemskap.

En av styrelsens uppgifter är att pröva ansökningar om medlemskap. För många är det en rutinsak. Det händer dock att en styrelse säger nej till en ny medlem och då är det viktigt att det sker på rätt grund, annars kan det stå föreningen dyrt.

Speciella villkor

Det finns föreningar som har särskilda villkor för nya medlemmar i sina stadgar. Ett exempel på det är seniorföreningar som ställer krav på att den sökande ska ha uppnått en viss ålder för att bli medlem, exempelvis minst 55 år.

I de allra flesta föreningar ställs krav i stadgarna på att personen tänker sig att bo i bostadsrätten, ett bosättningskrav, men i övrigt inga andra krav på medlemskapet än att den sökande ska vara skötsam. Det gäller såväl ur ett ekonomiskt som ett livsföringsperspektiv.

Ekonomisk skötsamhet

Det som ska prövas ur ekonomisk synpunkt är om det är sannolikt att den sökande kan göra rätt för sig mot föreningen, alltså betala månadsavgiften. Dokumenterad dålig betalningsförmåga, till exempel betalningsanmärkningar, skatteskulder och skulder hos Kronofogden kan visa på en bristande betalningsförmåga, och i allvarliga fall vara skäl till att neka medlemskap. En del styrelser tar därför en kreditupplysning på blivande medlemmar. Om styrelsen är osäker kan det vara lämpligt att också kontrollera med Skatteverket och Kronofogden vars register är offentliga.

Enligt lag är det inte tillåtet att utestänga någon från medlemskap i en bostadsrättsförening för att den inte uppnår en viss inkomst eller en viss förmögenhet, men avsaknad av förvärvsinkomst i kombination med allvarligare betalningsanmärkningar kan vara tillräckligt för att neka medlemskap.

Skötsamt levnadssätt

Dålig skötsamhet är svårt att kontrollera, i synnerhet på en större ort där man inte känner varandra. Visserligen kan en styrelse höra med den hyresvärd eller bostadsrättsförening där personen bor nu, men det är inte speciellt vanligt att göra så.

I vår rådgivning får vi ibland frågan om styrelsen kan göra en bakgrundskontroll av presumtiva medlemmar och om det är skäl att neka medlemskap om det visar sig finnas exempelvis domar för gängkriminalitetsrelaterad brottslighet. Svaret på det är nej. Styrelsen kan visserligen  efterfråga utdrag ur brottsregistret, men inte kräva att få det, och antagligen kan styrelsen ändå inte neka medlemskap endast på grund av tidigare kriminell belastning.

Undantagsvis kan personens bakgrund vara skäl att neka medlemskap, men det kräver att styrelsen har ordentligt på fötterna.

Om föreningen nekar medlemskap

Den som nekats medlemskap kan få saken prövad i hyresnämnden. Erfarenheten visar att det krävs allvarlig misskötsamhet för att hyresnämnden inte ska bevilja medlemskap, till exempel omfattande boenderelaterade skulder som dessutom fortfarande är obetalda vid prövningen i hyresnämnden. Styrelsen bör alltså tydligt kunna motivera sitt beslut.

Det finns risker med att neka medlemskap på felaktiga grunder. Ett exempel är den förening som stämdes av en medlem efter att styrelsen nekat en köpare medlemskap i strid med lagen. När sedan medlemmen återigen sålde lägenheten fick hen mindre betalt och styrelseledamöter dömdes sedan i domstol att betala skadestånd.

Juridiska personer kan nekas medlemskap

Bostadsrättslagen tillåter att föreningen bestämmer fritt om medlemskap och kan säga nej till juridisk person utan närmare motivering. I det fallet kan inte styrelsens beslut överklagas. Undantaget är kommun och region, som enligt lag inte får nekas medlemskap.

En bostadsrättsförening kan dock, om stadgarna tillåter det, anta juridiska personer. Frågan om det är lämpligt är omdiskuterad och många föredrar att inte ha andra än fysiska medlemmar. Skälet till det är bland annat bristen på engagemang i föreningsfrågorna eftersom den som använder lägenheten inte är den som är bostadsrättshavare.

Det här är inte skäl att neka medlemskap

  • Att medlemmen ska ha en viss regelbunden inkomst eller förmögenhet.
  • Att säljaren av bostadsrätten har skulder till föreningen.
  • Att föreningen har en konflikt med säljaren, till exempel på grund av att denne byggt om sin bostadsrätt utan tillstånd och vägrar att återställa den.
  • På grund av medlemmens kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, alltså inte har svenskt medborgarskap, medlemmens trosuppfattning eller religion, för att medlemmen har ett funktionshinder eller på grund av sexuell läggning, alltså samma grund som diskrimineringslagstiftningen.

Tänk på att:

  • Många bostadsrättsköpare lånar en stor del av köpeskillingen av banken. Om banken beviljat lån är det oftast inte sannolikt att personen har så svag ekonomi att medlemskap inte kan beviljas.  Föreningen bör dock göra en egen bedömning.
  • Ansökan om medlemskap ska alltid göras när en bostadsrätt övergår till en ny medlem vare sig det är genom köp, gåva eller arv. Personen måste alltså bli godkänd som medlem i föreningen innan hen får flytta in.
  • Den som bor tillsammans med en medlem i föreningen och vill köpa en andel i den lägenheten måste också ansöka om medlemskap. 

Skäl att neka medlemskap

  • Det finns dokumenterat dålig betalningsförmåga, till exempel betalningsanmärkningar som handlar om obetalda hyror eller avgift kopplade till boendet.
  • Att den sökande tvingats flytta från tidigare boende på grund av störningar.
  • Den nya medlemmen uppfyller inte vissa villkor i föreningens stadgar såsom åldersgräns eller  yrkesgrupp – men då ska det stå tydligt i stadgarna som ”skall-krav”.
  • Den sökande är en juridisk person och det är en bostad för permanentboende. Med juridisk person menas dödsbon, olika typer av bolag och föreningar eller stiftelser.
  • Personen har skatteskulder eller skulder hos Kronofogden – men oftast i kombination med obefintlig inkomst.
  • Då bostadsrätten köps i spekulationssyfte, det vill säga att personen inte tänker bosätta sig i lägenheten – men det kan bli svårt att bevisa. Om personen  exempelvis har ett boende på annan ort halvårsvis får detta accepteras av föreningen.
  • En person under 18 år får inte äga en bostadsrätt utan överförmyndares samtycke. Medlemskap ska inte prövas förrän ett sådant finns.

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Medlemskapsprövning

    I grunden är en bostadsrättsförening öppen för nya medlemmar, så länge de uppfyller villkoren. Det är bara undantagsvis som en styrelse kan neka medlemskap.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet