Allt fler bostadsrättsföreningar installerar laddstolpar för el- och hybridbilar. – Vi vill ligga i framkant. Detta är en viktig satsning för framtiden, säger Patrik Hermansson som sitter i styrelsen för bostadsrättsföreningen Carlsro i Lund, och är elbilsförare.

En starkt bidragande orsak till det växande intresset för laddstolpar är den ökade försäljningen av laddningsbara personbilar. 2006 nyregistrerades i Sverige sammanlagt två laddningsbara el- och hybridbilar.

2018 hade antalet ökat till 28 958.

Ökningen väntas fortsätta under de kommande åren, bland annat som ett resultat av det bonus malus-system som infördes i fjol och som gör att bilar som släpper ut förhållandevis lite koldioxid får en rabatt samtidigt som skatten ökar på fordon som släpper ut mycket.

Det som också har bidragit till att allt fler bostadsrättsföreningar installerat laddstolpar är att de under de senaste åren har kunnat finansiera en del av investeringen med hjälp av statliga bidrag inom ramen för det så kallade Klimatklivet. Hur det blir i år är ännu oklart.

– Just nu går det inte att söka några pengar. Anslaget togs bort i den budget som riksdagen antog i december, säger Nanna Wikholm som är projektledare på Naturvårdsverket.

Enligt Miljö- och klimatminister Isabella Lövins pressekreterare Jakob Lundgren kommer regeringen i vårändringsbudgeten, som behandlas av riksdagen i april, föreslå att Klimatklivet får nya pengar.

– Hur stora de medlen blir och om utformningen av Klimatklivet kan komma att förändras är något som kommer meddelas samtidigt som budgeten presenteras, säger han.

För knappt ett år sedan installerade Bostadsrättsföreningen Carlsro i stadsdelen Papegojelyckan i Lund fyra laddplatser fördelade på två stolpar. Föreningen omfattar totalt 153 lägenheter.

– Investeringen gick på sammanlagt cirka 110 000 kronor. Vi fick statligt bidrag för hälften av kostnaden, vilket var viktigt för att vi skulle kunna göra detta, berättar Patrik Hermansson, som sitter i föreningens styrelse och själv är elbilsägare.

Laddplatserna är placerade på föreningens gästparkering. Det kostar 2,50 kronor per kilowattimme att ladda sin bil där. Intäkterna används för att finansiera investeringen, den elektricitet som förbrukas samt administrationen. Det är föreningen som köper in elen och som bestämmer priset.

– I dag är vi två medlemmar som kontinuerligt laddar våra bilar vid stolparna. För att det här inte ska kosta föreningen något krävs det att fyra bilar per dygn laddar ett antal kilowattimmar, vilket jag tror kommer att ske inom kort. Växer intresset, kan vi enkelt utöka antalet stolpar.

Vi fick statligt bidrag för hälften av kostnaden, vilket var viktigt för att vi skulle kunna göra detta.

Är det mycket jobb för föreningen och den som vill ladda sin bil?

– Nej. Företaget som har levererat laddstolparna svarar även för fakturering och annan administration, säger Patrik Hermansson.

– Det enda som krävs för att man ska kunna använda våra laddplatser är att man skaffar ett konto hos leverantören.

Via en tagg eller en app i telefonen startar man laddningen. Det är mycket enkelt.

En annan bostadsrättsförening som investerat i laddstolpar är Hemmet 18 på Kungsholmen i Stockholm.

– I slutet av 2017 installerade vi två laddstolpar i vårt garage. På varje stolpe finns det två laddplatser. Sedan tidigare hade vi sex enklare laddplatser, berättar Gunnar Käll som sitter i föreningens styrelse.

Till skillnad mot föreningen i Lund tar Hemmet 18 inte betalt per kilowattimme.

– Nej, utöver den vanliga garageavgiften lägger vi på en schablonkostnad på 300 kronor i månaden per elplats, oavsett hur mycket man laddar. Vi har hittills tyckt att det har varit en enklare lösning rent administrativt.

Kommer ni att installera fler laddstolpar?

– Det är möjligt. Men vi vill först undersöka hur stor belastning vårt grundläggande elsystem klarar innan vi bygger ut mer, säger Gunnar Käll.

Läs mer om vad ni bör tänka på inför installation.