Intresset för att installera laddstolpar bland boende i bostadsrättsföreningar är fortsatt stort, även om regeringen beslutat att avveckla klimatbonusen för elbilar. Självklart bör styrelsen undersöka intresset bland medlemmarna, men det finns också många andra aspekter att ta hänsyn till och frågorna från de boende kan vara många.

När frågan om laddplatser i föreningen väcks kan styrelsen börja med att kartlägga intresset genom exempelvis en enkät för att undersöka det aktuella behovet, men även kommande behov. Ofta ökar intresset för laddstolpar när en förening väl har installerat dem.

Styrelsebeslut eller stämmobeslut?

Det är inte helt givet om installation av laddplatser är en styrelse- eller stämmofråga. Som i så många andra fall är det förutsättningarna i den egna föreningen som styr och styrelsen har många aspekter att ta hänsyn till för att veta säkert. Hur omfattande blir projektet? Hur stor är egentligen förändringen av föreningens mark? Är det en rad- eller kedjehusförening med ”egna” parkeringsplatser i anslutning till husen eller är det en gemensam parkeringsplats? Är den i så fall gemensam med andra föreningar?

Förutsättningarna för själva parkeringsplatsen

Hyrd plats: Det enklaste och mest flexibla är att installera laddstolpar på platser som hyrs ut. En hyrd plats är egentligen ett lägenhetsarrende om den är utomhus, och om platsen finns inomhus blir det tal om lokalhyra. Föreningen kan avtala om särskilda villkor för parkeringsplatsen och ta höjd för sina kostnader i avgifts- och hyressättningen.

En befintlig plats kan inte ändras utan godkännande eller omförhandling med den hyresgästen, men så länge installationen sker på ett sätt som gör att platsen kan användas likadant och inte förändrar avgifts- eller hyressättningen bör en laddpunkt kunna installeras.

I vissa föreningar är det avtalat att medlemmen kostnadsfritt får disponera en parkeringsplats på föreningens mark eller i ett garage, men förutsättningarna bör vara desamma som för en hyrd plats.

Plats upplåten med bostadsrätt: Det förekommer att en parkeringsplats eller garageplats ingår i lägenheten. I så fall framgår det av upplåtelseavtalet. För en sådan plats gäller stadgarna och det kan uppstå frågor om investeringen, underhållsansvaret och om hur föreningen kan ta betalt för elen.

Gemensamhetsanläggning: När flera fastigheter använder ett garage eller parkeringsplats gemensamt är det vanligtvis en gemensamhetsanläggning. Den bildas genom en lantmäteriförrättning och arbetet samordnas ofta i en  samfällighetsförening. Hur anläggningen får och ska användas regleras i anläggningsbeslutet och generellt sett har ägarna mycket begränsad frihet att göra något som inte framgår av beslutet. Styrelsen bör alltså noga undersöka förutsättningarna för att installera laddpunkter i gemensamhetsanläggningen innan arbetet sätter i gång.

Krävs bygglov?

Bygglov eller anmälan för laddstolpar krävs generellt inte, däremot om nya parkeringsplatser ska anläggas. Därtill kan bygglov behövas för skyltar, väderskydd och andra installationer som uppförs i anslutning till  laddpunkterna. Rådgör med bygglovsrådgivningen i kommunen.

Vilken laddningskapacitet som behövs

Det dagliga laddbehovet är vanligtvis inte så stort; körsträckor med privatägda personbilar är oftast kortare än fem mil och troligen täcker föreningen sina medlemmars behov av laddning med normalladdning över natten. I enstaka fall kan behovet vara större, men borde då kunna lösas med exempelvis publik snabbladdning vid bensinstationer, snabbmatställen, köpcenter och stora vägleder. Normalladdning innebär en lägre kostnad per kilowattimme och blir sannolikt också på sikt det billigaste alternativet för bilägaren.

Fördela effekten

Om alla bilar tillåts ladda på maximal effekt kan säkringsstorleken för fastigheten behöva höjas, vilket är kostsamt. Med en så kallad lastbalansering går det att reglera så att alla bilar laddar på maximal tillgänglig effekt utan att behöva öka säkringsstorleken, och ser då även till att säkringar inte löser ut. Lastbalansering används alltså för att fördela den effekt som finns tillgänglig i fastigheten eller parkeringsanläggningen mellan de bilar som laddas.

Debitera medlemmarna

Bostadsrättsföreningen kan antingen mäta och debitera elbilsägarna för den el som används vid respektive laddplats, så kallad individuell mätning och debitering (IMD), eller ta ut en schablonkostnad för elen. Om föreningen debiterar de boende individuellt måste den momsregistreras eftersom el från laddstolpar är momspliktig. Föreningen kan då dra av momsen för installationen av laddstolparna och alla kostnader som hör till  mätutrustningen.

Ett tredje alternativ är att låta leverantören av laddutrustningen mäta och debitera varje användare separat.

Aspekter på brandskydd och annat

Det är mycket ovanligt med brandincidenter i samband med laddning av elfordon, men om brand ändå skulle uppstå kan räddningstjänstens arbete försvåras om batterier är inblandade. Detta kan påverka var styrelsen ska placera laddplatserna, så rådgör gärna med räddningstjänsten i kommunen. 

Utifrån bland annat placering kan föreningen även behöva överväga behovet  av olika tillbehör, såsom påkörningsskydd, belysning och motorvärmare.