Nya skärpta krav på räddningsutrustning kan bli mycket kostsamt för många bostadsrättsföreningar. – Räddningstjänsten vill att vi ska sätta upp en brandtrappa på innergården, säger Lisbeth Lindahl som sitter i styrelsen för Bostadsrättsföreningen Alvhem i Göteborg.

Det ska finnas minst två av varandra oberoende vägar att ta sig ut ur en lägenhet vid en eventuell brand. Ytterdörren genom trapphuset utgör den primära utrymningsvägen och fönster eller balkonger i allmänhet de sekundära.

Från lägenheter som har fönster eller balkong ut mot en gata går det vanligtvis att rädda människor med hjälp av räddningstjänstens stegbilar. Betydligt svårare kan det vara om evakuering måste ske från trånga innergårdar som inte stegbilar kan ta sig in på, framför allt när det handlar om lite högre höjder. Ofta når räddningstjänsternas bärbara stegar bara upp till fjärde våningen.

Från mitten av 1970-talet fram till häromåret försökte man i Göteborg lösa problemet med hjälp av en så kallad gårdshävare, en bandvagn med teleskoparm och korg som var tänkt att kunna evakuera människor från upp till 23 meters höjd och som fraktades till platsen på ett lastväxlarflak.

Sommaren 2017 togs gårdshävarn ur bruk.

– Hur vi än gör kan vi inte få den på plats tillräckligt snabbt. Tiden är en kritisk faktor för att kunna rädda människor, säger Marcus Örnroth som är verksamhetsledare vid Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG).

När det i dag kommer ett larm om en brand i en fastighet som tidigare omfattades av gårdshävaren skickas det automatiskt ut en extra brandbil med rökdykarkapacitet.

– Syftet är att så långt som möjligt kompensera för att det i byggnaden kan finnas människor som inte har en alternativ väg ut. Det ger ingen fullgod säkerhet, utan är en temporär åtgärd.

Efter att gårdshävaren togs ur drift har RSG genomfört ett stort antal tillsynsärenden som bland annat renderat i krav på att fastighetsägare ska montera utvändiga trappor på innergårdar för att på så vis uppfylla kravet på alternativ utrymningsväg. Flera av besluten har överklagats. De utslag som hittills har kommit har delvis gått åt olika håll. Många väntar därför med spänning på beslut i högre och prejudicerande instans.

En räddningstrappa beräknas kosta över en miljon kronor, det är mycket pengar för en liten förening.

En av de cirka 200 fastigheter i centrala Göteborg som direkt berörs av RSG:s beslut ägs av Brf Alvhem.

– Det är totalt tre lägenheter i fastigheten som bara har fönster in mot gården och som inte kan evakueras mot gatan, berättar Lisbeth Lindahl som sitter i föreningens styrelse.

– RSG vill att vi ska sätta upp en stor räddningstrappa på gården. En sådan beräknas kosta över en miljon kronor, vilket är väldigt mycket pengar för en liten förening.

Enligt föreningen skulle en brandtrappa även skymma sikten, påverka ljusinsläppen i flera lägenheter och sänka värdet på dem.

Ola Reuter är ordförande i en annan bostadsrättsförening som också fått krav på att sätta upp en brandtrappa.

– Vi har överklagat föreläggandet och väntar nu på förvaltningsrättens dom. Förutom att vi menar att man bör kunna hitta andra tekniska lösningar, anser vi att kommunen har en skyldighet att stå för den sekundära räddningen, antingen via fönster eller balkong. Det är ju dessutom kommunen – via RSG – som har genomfört den förändring som detta har lett till, det vill säga tagit bort gårdshävaren.

Det är en uppfattning som åtminstone delvis delas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De har i olika yttranden ifrågasatt om det finns rättsligt stöd för RSG att ta bort gårdshävaren utan att ersätta den med en annan teknisk lösning och dessutom begära att fastighetsägaren ska stå för kostnaden för en ny andra utrymningsväg. Enligt myndigheten innebär det både en ansvars- och kostnadsförskjutning.

– Har fastighetsägaren däremot själv gjort något som gör att det inte går att komma fram med gårdshävaren eller motsvarande är det en annan sak, säger Peter Perbeck som är enhetschef på MSB.

Är det samma sak om fastighetsägaren har byggt om en lägenhet så att den inte längre kan evakueras från gatan?

– Då är det i grunden inte rimligt att samhället ska stå för kostnaden för exempelvis en brandtrappa. Samtidigt är detta inte svart eller vitt. Förutsatte ombyggnaden exempelvis att evakuering skulle kunna ske med hjälp av gårdshävaren, och detta har framförts till byggnadsnämnden inför behandlingen av bygglovet eller bygganmälan, är det en annan sak.