En stor del av Sveriges skyddsrum ägs numera av bostadsrättsföreningar och nu är det tid att se över dem. Det säger Anders Johannesson, enhetschef på MSB. – Det är inte dags att ställa i ordning dem eller rensa ut, men kontrollera skyddsrummen.

Sveriges sista statliga skyddsrum byggdes på Kungsholmen i Stockholm för 20 år sedan. Då togs beslutet att skyddsrum inte längre behöver byggas när nya fastigheter uppförs. I dag ägs skyddsrummet av en bostadsrättsförening som använder det som källarförråd.

Det är inte ovanligt att skyddsrum används som förråd, men användningen av lokalen i fredstid får inte bli mer komplicerad än att skyddsrummets olika detaljer är åtkomliga för underhåll och inspektion. Och det ska gå att ställa i ordning inom två dygn, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

I Sverige finns i dag cirka 64 000 skyddsrum med ungefär sju miljoner skyddsplatser. De äldsta är från mitten av 1950-talet, men skicket hos Sveriges skyddsrum bedöms vara gott, konstaterar Anders Johannesson, enhetschef på MSB.

– Vid nästan varje kontroll hittar vi brister, men de är av liten art och lätta att åtgärda. Som att skyddsrumsskylten på fasaden saknas, gångjärn har rostat eller golvbrunnen inte har rätt funktion.

Emellanåt har skyddsrum mest ansetts som ett besvär, varför fastighetsägare i ett flertal fall har ansökt till MSB om att få avveckla dem för att slippa underhållet.

– Sedan 2015 har vi en ny inriktning på totalförsvaret och därför säger vi endast ja i väldigt särskilda fall, säger Anders Johannesson.

David Sjöqvist är styrelserådgivare på Bostadsrätterna och får regelbundet frågor från föreningar om skyddsrum, som exempelvis om det går att få bidrag för underhållskostnaden. Men eftersom den kostnaden reglerades genom ett statligt bidrag redan när skyddsrummet byggdes finns inga sådana pengar att hämta. David Sjöqvist har tidigare även medverkat vid ett antal besiktningar av bostadsrättsföreningars skyddsrum.

– Det ska inte ha gjorts ingrepp i skyddsrummet. Ibland har föreningen till exempel gjort stambyte och borrat hål i en vägg. Det måste återställas och kan bli dyrt. Så var alltid försiktig vid renovering av skyddsrum, föreningen får knappt göra några ingrepp alls, säger han.

Som en del i en stor utredning om hur det fysiska skyddet av civilbefolkningen mot krigshandlingar bör vara utformat, utreds nu ifall det ska byggas fler skyddsrum eller om nuvarande ska kompletteras. Den särskilda utredaren Britt Bohlin ska presentera resultatet den 10 november i år.

– Utmaningarna i dag och för det framtida skyddet är bland annat den tekniska utvecklingen med vapensystem med mycket lång räckvidd och som ger kort förvarning. Ska vi hinna till ett skyddsrum i tid är närhet därför väldigt viktig, säger Britt Bohlin.

Förr betalade staten fastighetsägare för att bygga skyddsrum. Kan det bli verklighet igen?

– Det är rimligt att det blir så framöver också. Just nu tittar vi på ansvarsfrågan – vem ska bestämma om ett nybygge ska ha ett skyddsrum eller inte? Men det vi främst arbetar med nu omfattar hela det svenska samhället. Även om du inte bor i ett strategiskt område kanske du måste ta emot människor som flyr. Alla blir berörda vid en attack, precis som vi ser i Ukraina.