Medlem med skyddad identitet – vad gäller?

Att människor beviljas skyddad identitet blir allt vanligare. Det finns tre nivåer på skyddet och utgångspunkten är att uppgifter om en person inte ska lämnas ut om den kan lida skada av det. Hur ska då styrelsen agera om antingen en köpare eller en medlem har skyddad identitet?

Folkbokföringsuppgifter är enligt sekretesslagen i regel offentliga, men om någon kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut kan identiteten skyddas. Det kan röra sig om enskilda eller flera personer inom samma familj, som omfattas av skyddet.

Antalet personer med skyddad identitet har ökat varje år sedan möjligheten infördes år 1993 och i dag lever cirka 24 000 personer med skyddade personuppgifter i Sverige. Bara de senaste tio åren har siffran ökat från drygt 12 000. Den person som säger sig ha skyddad identitet bör kunna visa upp ett personbevis med stämpeln "skyddade personuppgifter" alternativt beslutet om detta. Men föreningen kan också kontrollera det hos Skatteverket. Personen själv får avgöra om denne inte vill att namnet ska finnas med exempelvis i porttelefonen eller på namntavlan i trappuppgången. Styrelsen bör självklart respektera ett sådant önskemål, och om en styrelse får kännedom om att en person lever med skyddade personuppgifter så behandlas naturligtvis detta med tystnadsplikt.

Uppgifter om den skyddade personen i köpehandlingar förs som vanligt in i lägenhetsförteckningen eftersom den inte på något sätt är offentlig. Den ende som kan få utdrag ur lägenhetsförteckningen är bostadsrättshavaren själv. Ingen annan har rätt att ta del av lägenhetsförteckningen.

Styrelsen är skyldig att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket över de överlåtelser som har skett under året. Det gäller även personer med skyddad identitet. Eftersom det är Skatteverket som gör markeringen i folkbokföringsregistret observerar Skatteverket detta då uppgiften om överlåtelse av bostadsrätt lämnas.

En person med skyddad identitet kan åta sig styrelseuppdrag, men eftersom dessa uppgifter registreras hos Bolagsverket, och därmed är offentliga, är det personen själv som avgör om han eller hon vill ingå i styrelsen eller inte. Det är skattekontoret som med stöd av intyg från till exempel socialsekreterare eller polismyndighet skriver in en markering i folkbokföringsregistret.

Detta innebär de tre nivåerna

  1. Sekretessmarkering blir aktuellt om en person till exempel begär att dennes adress inte ska lämnas ut till en tidigare partner eller då en politisk flykting vill skydda sig mot repressalier från meningsmotståndare. Vilken uppgift om personen i folkbokföringen som skyddas framgår inte av själva sekretessmarkeringen och skyddet kan gälla både en adress, nytt namn eller uppgifter om närstående. Skatteverket vidarebefordrar posten till den skyddade personen via en särskild förmedlingsadress.
  2. Ett annat sätt att skydda personuppgifter är beslut om skyddad folkbokföring. Tidigare hette detta kvarskrivning, men för att få ett starkare och mer flexibelt skydd har den ersatts med nya regler sedan 1 januari 2019. Huvudregeln vid detta skydd är att en person kan vara folkbokförd på sin gamla ort efter att ha flyttat.
  3. Vid särskilt allvarliga hot kan en person få fingerade personuppgifter. Beslut om det fattas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Polisen. Det framgår inte av den nya identiteten att det rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan identiteterna finns endast hos Polisen.

Rev. 2022-07-08

Relaterade artiklar

  • Oskälig bevakning kan bli dyr historia

    Inbrott, skadegörelse eller skumma typer som uppehåller sig i trapphuset. Det finns gott om anledningar för en bostadsrättsförening att skaffa kamerabevakning. Men vad gäller egentligen?

  • Därför får ni ingen information via e-post

    Bostadsrätterna skickar oftast information till alla medlemsföreningar via e-post. Den går till de e-postadresser som ni uppgett, antingen när medlemskapet tecknades eller senare. Vid varje utskick får vi 100-tals så kallade studsar. Vi vill därför uppmana alla medlemmar att se över era uppgifter.

  • Nya europeiska riktlinjer om kamerabevakning

    I slutet av januari 2020 antog den europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, nya riktlinjer för kamerabevakning och ansiktsigenkänning. Utifrån dessa har nu Integritetsskyddsmyndigheten, f.d. Datainspektionen, uppdaterat de nationella riktlinjerna.

  • Inte fritt fram att kamerabevaka

    I augusti 2018 började den nya kamerabevakningslagen att gälla. Den innebär bland annat att det inte behövs tillstånd för att bevaka med kamera i lika stor utsträckning som tidigare. Men det är långt ifrån fritt fram att sätta upp kameror för en bostadsrättsförening. Bostadsrätterna Direkt förklarar vad som gäller.

  • GDPR - guide till de nya reglerna

    Den 25 maj 2018 börjar nya dataskyddsförordningen, även kallad GDPR, att gälla. Syftet med förordningen är att stärka den enskildes integritetsskydd men också att underlätta för företag att verka inom EU med enhetliga regler. GDPR är en lag som alla företag, myndigheter och organisationer, även bostadsrättsföreningar, måste känna till och följa.

Relaterade ämnen

  • GDPR för föreningar

    Bostadsrättsföreningen är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som föreningen hanterar. Det innebär ett ansvar att GDPR, det vill säga reglerna i integritetslagstiftningen, följs.

  • Medlemsförteckning

    Styrelsen i bostadsrättsföreningen måste enligt lag föra en medlemsförteckning. Förteckningen ska innehålla uppgift om medlemmarnas namn, datum för in- och utträde samt vilken bostadsrätt de har och postadress till dem.

Relaterade kurser

  • Så funkar GDPR

    Trygghet och trivsel

    Vad innebär integritetslagstiftningen för bostadsrättsföreningen? Och hur kan styrelsen arbeta för att försäkra sig om att kraven i lagstiftningen följs? Du ska efter kursen ha kännedom om vad förordningen innebär och kräver, och veta vad föreningen behöver göra för att uppfylla och följa förordningen.

  • "Storebror ser dig" - när får föreningen bevaka?

    Trygghet och trivsel

    Föreningar vill ibland sätta upp kameror på grund av upprepad skadegörelse i fastigheten men också i förebyggande syfte. Men får föreningen det och spelar det någon roll var kamerorna i så fall sitter? Hur kan bevakningen begränsas så att den inte kränker den personliga integriteten? Det ska vi prata om på den här kursen.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet