I slutet av januari 2020 antog den europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, nya riktlinjer för kamerabevakning och ansiktsigenkänning. Utifrån dessa har nu Integritetsskyddsmyndigheten, f.d. Datainspektionen, uppdaterat de nationella riktlinjerna.

Det har gått snart två år sedan den nya lagen om kamerabevakning trädde i kraft. Syftet med lagen är att se till så att kamerabevakning bara används när intresset att bevaka väger tyngre än den enskildes integritet.

I och med den nya lagen behöver färre söka tillstånd men de som vill kamerabevaka måste se till att följa reglerna i dataskyddsförordningen. Alltså behöver bostadsrättsföreningar, i de allra flesta fall, inget tillstånd men måste innan kamerabevakningen startar göra en grundlig bedömning – en så kallad intresseavvägning. Det betyder att styrelsen ska väga föreningens behov och intresse av att kamerabevaka mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Föreningen måste också ha ett så kallat berättigat intresse för att få kamerabevaka. Det kan till exempel vara att förebygga och utreda brott.

Den 29 januari 2020 antog den Europeiska Dataskyddsstyrelsen nya riktlinjer för kamerabevakning och GDPR. Riktlinjerna finns på originalspråket engelska på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats, IMY.se. Uppdateringen innebär att IMYs rekommendation om information vid kamerabevakning liksom lagringstider har ändrats. Så besök Integritetsskyddsmyndighetens webbplats. Där finns mer information och också en bedömningsmall att använda.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har alldeles nyligen granskat hur en bostadsrättsförening använder kamerabevakning i sin fastighet och konstaterat att föreningen har gått för långt genom att spela in ljud och kamerabevaka både entré och trapphus. Det har resulterat i att föreningen måste ändra sin kamerabevakning i flera delar samt får betala en sanktionsavgift på 20 000 kronor. Läs mer om Integritetsskyddsmyndighetens beslut och bedömningar.

Kraven på att informera de registrerade är även sedan tidigare omfattande. Den bostadsrättsförening som bevakar med kamera måste sätta upp skyltar eller informera om bevakningen på något annat sätt. Informationen ska innehålla uppgifter om vem som bevakar, alltså bostadsrättsföreningen, och uppgifter om kontaktperson i styrelsen eller någon annan företrädare.

Med de nya riktlinjerna måste föreningen dessutom informera om bland annat lagringstid för inspelat material, syftena med bevakningen och vilka rättigheter den som blir bevakad har redan på informationsskylten.

Informationen bör finnas tillgänglig för alla. Det innebär att det inte räcker med att det ligger på en portal eller webbplats dit endast medlemmar i föreningen har möjlighet att logga in eftersom även utomstående och anhöriga till de boende kan hamna på det inspelade materialet.

Köpare av bostadsrätter i föreningen bör få skriftlig information förutom att fullständig information läggs på föreningens webbplats, om en sådan finns. Skyltningen ska vara tydlig och placerad så att människor kan se den innan de går in i ett bevakat område, det vill säga att det ska finnas en valmöjlighet att inte göra det.

Ett annat viktigt förtydligande i riktlinjerna gäller lagringstiderna för inspelat material. Enligt riktlinjerna måste den som bedriver bevakning kunna motivera lagringstider längre än 72 timmar, vilket skiljer sig väsentligen från de lagringstider som traditionellt accepterats i svensk rätt, 30 respektive 60 dagar enligt äldre lagstiftning. Det är fortfarande tillåtet att lagra inspelat material längre än 72 timmar, men då måste man alltså kunna motivera varför föreningen behöver lagra materialet så pass länge.

Rev. 2021-02-03