En bostadsrättsförening behöver inget formellt tillstånd för att sätta upp kameror i föreningen. Men det är långt ifrån fritt fram att bevaka personer som kommer och går i exempelvis föreningens entré. Och integritetsskyddsreglerna måste följas.

År 2018 kom den nya lagen om kamerabevakning som ersatte den tidigare kameraövervakningslagen. Syftet med lagen är att se till så att kamerabevakning bara används när intresset att bevaka väger tyngre än den enskildes integritet.

Väga kamerabevakningen mot integritetsintrånget

I och med den nya lagen behöver färre söka tillstånd men de som vill kamerabevaka måste se till att följa reglerna i dataskyddsförordningen. Alltså behöver bostadsrättsföreningar, i de allra flesta fall, inget tillstånd men måste innan kamerabevakningen startar göra en grundlig bedömning – en så kallad intresseavvägning.

Det betyder att styrelsen ska väga föreningens behov och intresse av att kamerabevaka mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Det gäller även löpande, om bevakningen ska fortsätta. Styrelsen behöver dokumentera sitt beslut.

Skäl att bevaka

Föreningen måste också ha ett så kallat berättigat intresse för att få kamerabevaka. Det kan till exempel vara att förebygga och utreda brott. Bevakningskameror ska vara föreningens sista utväg, alltså något att ta till när inget annat hjälper. Exempelvis kan föreningen redan ha installerat kodlås eller andra lås och använt sig av annan bevakning.

Skälen måste väga tungt. Exempelvis kan det handla om skadegörelse, brottslig verksamhet eller sådant som innebär stora kostnader för föreningen.

Begränsa bevakningen

Bevakningen får bara ske under de tider och i den omfattning som är nödvändig. Det innebär att kamerorna bara ska filma exempelvis på natten då skadegörelse har skett. Kameror ska dessutom bara sättas upp och vara riktade så att de filmar relevanta utrymmen och företeelser. Exempelvis är entréer och trapphus extra känsligt att filma och kräver mycket omfattande och allvarlig brottslighet för att få bevaka.

För att bevakningen ska få ske dagtid, när boende i större utsträckning rör sig i området, krävs att föreningen kan visa att brottsligheten sker just under dagtid.

Viktigt med information

Den bostadsrättsförening som bevakar med kamera måste sätta upp skyltar eller informera om bevakningen på något annat sätt. Informationen ska innehålla uppgifter om vem som bevakar, alltså bostadsrättsföreningen, och uppgifter om kontaktperson i styrelsen eller någon annan företrädare.

Föreningen måste dessutom informera om bland annat lagringstid för inspelat material, syftena med bevakningen och vilka rättigheter den som blir bevakad har redan på informationsskylten. Ytterligare information bör också finnas, till exempel på en webbsida.

Lagring av materialet

Enligt Integritetsskyddsmyndighetens, IMY:s, rekommendationer måste den som bedriver bevakning kunna motivera lagringstider längre än 72 timmar, vilket skiljer sig väsentligen från de lagringstider som tidigare accepterats, 30 respektive 60 dagar enligt äldre lagstiftning. Det är fortfarande tillåtet att lagra inspelat material längre än 72 timmar, men då måste föreningen alltså kunna motivera behovet av längre lagringstid.

Olaglig kamerabevakning

En olaglig kamerabevakning kan leda till administrativa sanktionsavgifter, ett slags böter, men också till att IMY utfärdar en reprimand. Föreningen kan även behöva sluta med eller begränsa kamerabevakningen.