Inbrott, skadegörelse eller skumma typer som uppehåller sig i trapphuset. Det finns gott om anledningar för en bostadsrättsförening att skaffa kamerabevakning. Men vad gäller egentligen?

I takt med att den tekniska utvecklingen gjort det enklare och billigare att installera kamerabevakning blir det också vanligare. Vilket inte är så konstigt – det är ett enkelt sätt att avskräcka ovälkomna gäster. Men som förening är det viktigt att vara medveten om vilka regler som gäller. För det går inte att montera kameror var och hur som helst eftersom det kan göra för stort intrång i den personliga integriteten.

– Jag upplever att kamerabevakning blir vanligare. Men bevakningskameror är något att ta till när inget annat hjälper. Föreningen kanske har installerat kodlås eller andra lås och använt sig av annan bevakning. Då är kameror sista utvägen, säger Eva Blomberg, kommunikatör specialiserad på GDPR-frågor hos Bostadsrätterna.

Vad bör en förening som överväger att sätta upp bevakningskameror tänka på?

– Föreningen behöver göra en intresseavvägning. Det vill säga väga skälen för bevakningen mot den personliga integriteten. Nästa steg är att ställa sig frågor. När behöver kamerorna vara på? Var ska de sitta? Där det passerar många människor är det extra känsligt. Och hur är de riktade? De får till exempel inte vara riktade ut mot gatan, för där har allmänheten tillträde, säger Eva Blomberg.

Dessutom, förklarar hon, måste anledningen vara allvarlig nog. Det räcker inte med att vilja ”sätta dit” den som lägger fönsterkuvert bland returpappret i återvinningsrummet.

– Till exempel kan det handla om skadegörelse eller brottslig verksamhet. Något som innebär stora kostnader för föreningen.

Ja, mycket att tänka på. Så vad händer om föreningen gör fel?

– En olaglig kamerabevakning kan leda till administrativa sanktionsavgifter, säger Sarah Bodlander, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, och expert på kamerabevakning.

Vad betyder det?

– Man kan likna det vid ett slags böter. Men en olaglig kamerabevakning kan också leda till att IMY utfärdar en reprimand, eller att man åläggs att ta bort eller begränsa kamerabevakningen.

Hur kännbara kan sådana böter bli för en förening?

– Sanktionsavgiften ska i varje enskilt fall vara effektiv, proportionell och avskräckande. Det finns ingen exakt prislapp, men det finns ett maxbelopp på 20 miljoner euro. Fast det är avsett för de allra grövsta överträdelserna och för stora företag, säger hon.

Eva Blomberg på Bostadsrätterna har ett konkret exempel på hur det kan gå snett:

– Det var en förening som hade satt upp flera kameror. IMY beslutade efter klagomål att de var tvungna att ta ner vissa kameror. Andra fick de fortsatt ha uppe, men under vissa begränsningar. Dessutom fick de 20 000 kronor i böter.