Många har drabbats av inflationen och de stigande elpriserna. Nu väntar ännu bistrare tider. För att hålla nere bostadsrättsföreningens gemensamma kostnader behöver alla medlemmar hjälpas åt.

Elpriserna fortsätter att stiga och ingen vet riktigt hur höga de kan bli. Enligt Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, ser prognosen för de närmaste månaderna ganska dyster ut.

– Vi kan nog räkna med minst en fördubbling av elpriset i vinter, jämfört med i dag, säger han.

Den som äger en bostadsrätt har inte enbart sin egen elräkning att ta hänsyn till. Som medlem i en förening delar man också ansvaret för fastighetens gemensamma förvaltning och elförbrukning. När elpriserna stiger måste kostnaden kompenseras på annat sätt.

– Det är viktigt att alla medlemmar har förståelse för att det kan bli avgiftshöjningar. Styrelsen måste vara transparent och tydlig med hur läget ser som har förbisett det förebyggande arbetet med energieffektivisering får nu betala priset, säger Gunilla Litzull.

– Jag pratade med en förening som bara hade direktverkande el. Deras elkostnader är skyhöga i dagsläget, säger hon.

Men de flesta bostadsrättsföreningar har varit förutseende och installerat fjärr-  eller bergvärme och står inte på ruinens brant. Ändå behöver de se över sina utgifter och dra åt svångremmen. Den som vill få ett hum om vad som väntar både för egen del och för föreningen kan själv följa elprisets svängningar på den nordiska elbörsen Nordpol. Här går att avläsa spotpriset i de olika elområdena i landet och vad marknaden tror ska hända i framtiden.

– Det är självfallet svårt att veta exakt vad priset ska bli. Men som konsument kan det vara bra att ha lite koll på utvecklingen, säger Magnus Hjelmér.

Tittar du historiskt finns det ingen statistik som visar om det finns någon tid då det är bättre eller sämre att binda ett rörligt avtal.

Den vanligaste frågan han får är om det är rätt tillfälle att byta ett rörligt avtal till ett fast pris just nu. Det fasta avtalet är dyrare, men innebär en trygghet i att veta vad månadskostnaden blir. Samtidigt har elhandlarna blivit snålare med erbjudanden om fast pris och det har blivit tuffare att köpslå om priset.

– Under det senaste året har antalet erbjudanden från elbolagen halverats och bindningstiden har kortats. Ofta går det inte att binda sitt avtal längre än ett år, säger Magnus Hjelmér.

Därför finns det heller inget rakt svar på frågan, inte ens för en vardagsekonom. Det är heller ingen lösning att snegla i backspegeln.

– Tittar du historiskt finns det ingen statistik som visar om det finns någon tid då det är bättre eller sämre att binda ett rörligt avtal, säger han.

Men det finns mycket annat som bostadsrättsföreningar kan göra för att förbättra sin situation. Nicklas Petterson som är teknisk styrelserådgivare på
Bostadsrätterna menar att oavsett ålder på föreningens byggnader finns det alltid förbättringspotential även om förutsättningarna skiftar mellan föreningarna. Äldre byggnader har till exempel ofta färre tekniska installationer
och enklare ventilationssystem.

– När det gäller nya byggnader handlar det mycket om att se över fastigheten i drift genom intrimning, justering och uppföljning. I äldre hus går det ofta att energieffektivisera i samband med att de olika systemen byts ut eller när det görs andra underhållsåtgärder i byggnaden, säger han.

För att bilda sig en uppfattning om husets energiprestanda går det att titta på föreningens energideklaration. Den visar hur mycket energi huset gör av med och innehåller även tips på förbättrande åtgärder. Men det gäller att komma ihåg att bara görs var tionde år och därför kanske inte längre är representativ.

– Med rätt typ av åtgärder går det att sänka energikostnaderna för en bostadsrättsförening rejält, säger Nicklas Pettersson.

För att få en djupare  kunskap om hur mycket energi som förbrukas i fastigheten och vad den används till rekommenderar Nicklas Pettersson att  föreningen tar hjälp av en energikonsult för en energikartläggning. Om föreningen har hög energiförbrukning kommer kostnaden för en sådan att betala sig själv.

– Bara genom att optimera och justera in värmesystemet, se över inomhustemperaturerna och eventuellt sänka värmen ett par grader i allmänna utrymmen kan många föreningar spara upp emot tio procent av sina uppvärmningskostnader, säger han.