I Bostadsrätternas styrelserådgivning är frågor om andrahandsuthyrning av bostadsrätt bland de vanligaste. Ämnet är inte alltid helt lätt att reda ut. Därför får du här svar på vanliga frågor om uthyrning i andra hand.

Är svårsåld lägenhet ett giltigt skäl?

En medlem har gjort flera försök att sälja sin lägenhet, men inte fått begärt pris. Nu vill medlemmen hyra ut sin lägenhet i andra hand. Är svårt marknadsläge ett giltigt skäl?

Svar: Såsom lagen tillämpas är svårsåld lägenhet som regel ett giltigt skäl för att få hyra ut och då för ett år. Bostadsrättshavaren ska visa att lägenheten är svårsåld, till exempel genom att visa misslyckade försök till försäljning. Ni bör kunna utgå från mäklares värdering av marknadspriset. Medlemmen ska kunna visa att det inte är möjligt att sälja bostadsrätten på acceptabla villkor. Enligt rättspraxis ska det då vara fråga om att ”en påtaglig sänkning av marknadspriset för den aktuella lägenheten i närtid” inte kan accepteras.

Vem räknas som inneboende?

En medlem har en person som bor i sin lägenhet och vi tror att det rör sig om en andrahandsuthyrning. Medlemmen säger dock att det är en inneboende och att det därför inte behövs tillstånd från föreningen. Vad gäller om inneboende?

Svar: Det som är avgörande i sammanhanget är om den som bor där använder lägenheten för ”självständigt brukande”. Om bostadrättshavaren inte vistas alls i lägenheten eller om hen anmäler sina besök i förväg kan det anses vara självständigt brukande och därmed en andrahandsuthyrning som kräver tillstånd, men om bostadsrättshavaren vistas där mer regelbundet, kanske flera gånger i veckan kan det bedömas som att medlemmen har en inneboende. Gränsdragningen kan med andra ord vara svår.

Får dödsboet hyra ut?

Vi har en medlem som gått bort nyligen. Därefter har vi fått förfrågan från dödsboet om att hyra ut lägenheten i andra hand eftersom bouppteckningen inte är klar. Hur ska vi ställa oss till denna fråga?

Svar: När en bostadsrättshavare avlider träder dödsboet in i den avlidnes ställe. Finns flera dödsbodelägare och de kommer överens om att inte skifta boet kan dödsboet behålla bostadsrätten under tre år. Om en dödsbodelägare bor i lägenheten är det inte att anse som en andrahandsuthyrning, men om någon annan ska bo där i andra hand måste dödsboet ansöka om tillstånd.

Vi vet inte om lägenheten hyrs ut

Vi har en misstänkt andrahandsuthyrning. Ägaren av lägenheten är folkbokförd på lägenhetens adress, men grannar klagar på att det är spring i trappan. Hur ska vi agera?

Svar: Ni får först göra en samlad bedömning av omständigheterna och ta ställning till om ni anser att det finns skäl att tro att lägenheten hyrs ut i andra hand. Om styrelsen kommer fram till att det är en olovlig andrahandsuthyrning bör ni skicka en varningsskrivelse till bostadsrättshavaren. En sådan blankett finns att ladda ner på vår webbplats. Tänk på att ni måste agera inom två månader från det att ni fick veta att det kan pågå en olovlig uthyrning. Om andrahandsuthyrningen inte upphör kan det bli tal om att säga upp bostadsrättshavaren från lägenheten. Anlita då en jurist.

Hur länge får man hyra ut?

Att en medlem kan hyra ut sin bostadsrätt i ett år känner vi till, men för hur lång tid kan en  medlem egentligen hyra ut sin bostad?

Svar: Lagen säger inget om någon direkt begränsning i hur lång tid någon får hyra ut. Grunden är att medlemmen ska ha skäl för att hyra ut. Exempelvis kan en medlem läsa en utbildning utomlands i fem år och då är det rimligt att få hyra ut hela den tiden. Dock rekommenderar vi alltid att styrelsen lämnar tillstånd max ett år i taget. För provsammanboende är rättspraxis att medlemmen får hyra ut under ett år.

Avgift vid uthyrning?

Kan vi ta ut en avgift vid andrahandsuthyrning?

Svar: Ja, den möjligheten finns. Då rör det sig om 10 procent av ett prisbasbelopp, vilket för närvarande innebär att föreningen kan debitera den medlem som hyr ut 5 730 kronor per år.  Men då måste en skrivning om avgiften finnas i föreningens stadgar samt att styrelsen fattat  beslut om att ta ut avgiften.

När måste styrelsen lämna besked?

Vi har fått en ansökan om andrahandsuthyrning. Finns det någon tidsgräns för när vi måste fatta beslut i frågan?

Svar: Lagen säger ingenting om hur snabbt styrelsen ska handlägga en sådan ansökan. I och med att styrelsen normalt sett behandlar sådana frågor på de ordinarie styrelsemötena får nog bostadsrättshavaren acceptera att vänta på nästa möte om styrelsen inte frivilligt väljer att handlägga frågan tidigare. Ibland finns riktlinjer i stadgarna om hur snabbt en medlemskapsansökan ska behandlas. Om så är fallet kan styrelsen förmodligen tillämpa  samma frist på andrahandsansökningar.