Ansvarsfrihet – vad innebär det egentligen?
”Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen” är en punkt på dagordningen vid den ordinarie stämman. Det innebär formellt en möjlighet för föreningen att kräva skadestånd för ekonomiska skador som ledamöterna kan ha orsakat. Möjligheten används dock ibland av medlemmarna i fel syfte som en ren missnöjesyttring.
Enligt lag måste en rad frågor behandlas på bostadsrättsföreningens stämma, vilka även oftast anges i stadgarna. Ansvarsfrihetsfrågan är en av de obligatoriska punkterna på dagordningen. Föregående räkenskapsår kan nämligen inte stängas utan att stämman fattat beslut om att fastställa resultat- och balansräkning, hur resultatet ska disponeras och om ansvarsfrihet för styrelsen.
Beviljas individuellt
Vanligast är att stämman fattar beslut om samtliga styrelseledamöters ansvarsfrihet samtidigt. Men beslutet är egentligen individuellt för varje ledamot som företrädare för föreningen och om någon medlem begär det måste beslutet fattas för var och en av ledamöterna. Det finns alltså inget som hindrar att vissa ledamöter beviljas ansvarsfrihet och inte andra. Ledamöterna ska inte rösta i frågan om sin egen ansvarsfrihet eftersom de då är jäviga.
Kan inte återtas
Om ansvarsfrihet beviljas innebär beslutet att föreningen godkänner styrelsens förvaltning och avstår från att ställa skadeståndskrav på styrelsen. Ett beslut att bevilja ansvarsfrihet är slutgiltigt och kan inte återtas av en senare föreningsstämma med vissa undantag (se vidare i texten). Däremot kan en senare stämma bevilja ansvarsfrihet som tidigare har nekats.
Minoritetsskydd
Beslut om ansvarsfrihet fattas med ett vanligt majoritetsbeslut av medlemmarna som närvarar vid stämman. Men det finns också ett skydd för minoriteten inom bostadsrättsföreningen. Om minst en tiondel av de röstberättigade medlemmarna i föreningen röstar emot förslaget om att bevilja ansvarsfrihet kan dessa kräva styrelsen på skadestånd i en domstolsprocess.
Allmänt missnöje
Nekad ansvarsfrihet är ibland ett uttryck för personliga motsättningar mellan individer, inom och utanför styrelsen, som egentligen ska lösas på annat sätt. Det förekommer också att medlemmar inte beviljar sin styrelse ansvarsfrihet för att de i största allmänhet är missnöjda med skötseln av föreningen. Detta är också ett felaktigt användningssätt. I stället får de missnöjda medlemmarna rösta för att avsätta styrelsen och välja andra styrelseledamöter som de tror klarar uppgiften bättre.
Vad händer om ansvarsfrihet inte beviljas?
I de allra flesta fall händer ingenting. Någon måste agera. Den tiondel av de röstberättigade som var emot ansvarsfrihet måste inom ett år stämma hela styrelsen eller enskilda styrelseledamöter och kräva skadestånd i domstol. Dessa yrkar då på att föreningen får ersättning för den ekonomiska förlust som drabbat den genom styrelsens förvaltning. I sällsynta fall finns möjlighet att kräva skadestånd trots att ansvarsfrihet har beviljats. Det gäller exempelvis om en avgående styrelse har lämnat oriktiga uppgifter till stämman. Då kan en ny styrelse kräva skadestånd i domstol inom fem år.
Svårt att få skadestånd
Erfarenheten visar att det i domstol är oerhört svårt att lyckas få skadestånd. Oskicklighet, okunskap och allmänt slarv kan ledamöterna inte straffas för, det krävs i princip vårdslöshet. Och detta är väldigt svårt att bevisa i en domstol. Dessutom riskerar den som förlorar processen också att få stå för dryga rättegångskostnader.
Brott ska polisanmälas
Ansvarsfrihetsfrågan handlar enbart om ekonomiska skador. Stöld, förskingring och andra brott ska polisanmälas och prövas av åklagare och domstolar, oavsett i vilket sammanhang brottet har begåtts.
