Delat ägande av bostadsrätt

Numera är det vanligt att föräldrar hjälper sina barn med kontantinsats och banklån. Detta förutsätter oftast ett delat ägande av bostadsrätten, vilket numera accepteras av många bostadsrättsföreningar.

Bostadsrättsföreningen kan enligt lag säga nej till delat ägande, dock inte mellan makar, registrerade partner eller sambor eller om det skulle stå något annat i stadgarna. Skälet till att neka medlemskapet är att den delägande föräldern inte tänker bosätta sig i lägenheten. Men ett delat ägande i det här läget är positivt, med ytterst få negativa konsekvenser för föreningen.

Ägarandelen är inte väsentlig

Vid ett delat ägande står ofta föräldrarna för 80–90 procent och barnet för resten. Fördelningen av ägandet bestämmer parterna om själva och har ingen betydelse för föreningen. Medlemskapet är odelbart och alla som står på överlåtelsehandlingen är fullvärdiga medlemmar. De har samma rättigheter och skyldigheter enligt lag och stadgar, vilket betyder att de är solidariskt ansvariga för att till exempel månadsavgifterna betalas i rätt tid. Äger flera en bostadsrätt har de bara en röst tillsammans på en föreningsstämma. Kan de inte enas om hur de ska rösta får de avstå. Om en av två delägare närvarar på stämman behöver hen inte visa fullmakt från den andre för att få rösta.

Om föreningen säger nej

Om föreningen nekar delat ägande är alternativet att föräldrarna ensamma köper bostadsrätten och sedan ansöker om att få hyra ut den i andra hand till sitt barn, en ansökan som bör godtas då uthyrning till närstående utgör skäl. Då kommer föreningen kanske varje år att få ansökan om andrahandsuthyrning på sitt bord och troligen ett sämre engagemang från den unga boende i föreningen.

Rätt att få kallelse med post

En liten nackdel med ett delat ägande ur föreningens perspektiv kan vara att varje delägare, om de begär det, har rätt att få kallelser till stämmorna sig tillsända med post, men om möjligheten att skicka kallelsen via e-post skrivits in i stadgarna gör det även den omständigheten enklare.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom delat ägande av bostadsrätt

  • Kan mamman nödköpa lägenheten?

    Vi har fått en fråga från en medlem i vår bostadsrättsförening. Medlemmens dotter bor i en annan lägenhet i föreningen. Nu har dottern köpt ett hus tillsammans med sin sambo, men inte lyckats sälja sin bostadsrätt, trots kraftigt sänkt pris. Mamman vill nu hjälpa dottern genom att gå in som delägare i hennes bostadsrätt. Är det något som hindrar detta?

  • Bör vi ompröva medlemskapet vid överlåtelsen?

    En lägenhet i vår förening har tre delägare. Nu vill en av dem överlåta sin andel till de andra två. Medlemmen har via e-post skickat in ett signerat gåvobrev till oss som även mottagarna har signerat. När vi i vanliga fall får en medlemsansökan beställer vi en kreditupplysning och styrelsen prövar sedan ansökan. Måste detta medlemskap omprövas? Och ska det sparas i lägenhetsförteckningen?

  • Ska vi godkänna delat ägande?

    Vi i styrelsen fick en fråga från en mäklare om föreningen godkänner delat ägande, det vill säga att en förälder som inte ska bo i lägenheten äger en andel av den. Det känns problematiskt att någon som inte bor här äger en del. Hur ser ni på det?

  • Gräns för lägsta andel i bostadsrätt?

    Vi funderar på att vid överlåtelser införa en gräns för lägsta andel som en medlem kan ha i bostadsrätten för att få bli medlem. Behöver en sådan gräns vara med i stadgarna eller räcker det med att styrelsen beslutar om det?

  • Ska alla tre söka medlemskap?

    Vi har fått ett köpekontrakt från två föräldrar som vill köpa en lägenhet tillsammans med sin son. Sonen kommer att bo i lägenheten. Ska alla tre ansöka om medlemskap eller räcker det att sonen som bor i lägenhet ansöker?

  • Kan medlemmen överlåta en del av lägenheten?

    Vi har en medlem som vill överlåta en del av sin lägenhet och frågar hur stor procent som krävs för samägande. Kan föreningen bestämma hur stor andel i procent som får överlåtas eller är det helt medlemmens beslut. Kan medlemmen till exempel överlåta 99 procent. Han bor inte kvar men är skriven där.

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Fullmakt

    Om en medlem inte kan närvara vid föreningsstämman kan denne utse ett ombud att vara på plats, tala och rösta i medlemmens ställe genom fullmakt. Ett biträde däremot ska vara en hjälp för medlemmen, har yttranderätt men ingen rösträtt.

  • Föreningsstämma

    Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen och för att verkställa stämmans beslut.

  • Stadgar

    Föreningens stadgar är både ett internt regelverk och en sammanfattning av vad medlemmarna måste rätta sig efter enligt lag. Tydliga stadgar är en bra grund för en väl fungerande bostadsrättsförening.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet