Det kan finnas flera anledningar till att en förening vill höja insatserna. Dels för att fördela en del av föreningens räntekostnader, dels för att slippa ta upp mer lån inför ett större underhållsarbete i föreningen.

Föreningar som har höga räntekostnader har naturligt höga lån vilket ger en sämre bild av föreningens balansräkning. Genom att låta medlemmarna ta över en del av föreningens lån och minska boendekostnaderna får föreningens balansräkning ett bättre utseende. Det sker genom ett beslut om insatshöjning, ett slags kapitaltillskott, på en föreningsstämma. Eftersom lånen då blir personliga får också medlemmarna skattereduktion, normalt 30 procent, på räntekostnaderna. Detsamma gäller om föreningen behöver göra en större åtgärd på fastigheten som kräver att föreningen tar upp nya lån. I stället för att föreningen lånar mer pengar kan då medlemmarna skjuta till det kapital som behövs.

Hur en insatshöjning beslutas och genomförs

Bostadsrättslagen reglerar hur en insatshöjning ska gå till. Det är medlemmarna som på en föreningsstämma beslutar om ifall en insatshöjning ska ske. Beslutet måste godkännas antingen av alla bostadsrättshavare eller minst två tredjedelar av de röstande samt dessutom godkännas av hyresnämnden. Hyresnämnderna godtar ofta bostadsrättsföreningars beslut om höjning av insatserna på grund av skattemässiga eller ekonomiska skäl.

När föreningen slutligen fått beslutet godkänt är alla medlemmar skyldiga att betala insatshöjningen. När det handlar om att fördela föreningens lån sker detta i praktiken i ett nära samarbete med banken. Insatshöjningen fördelas mellan lägenheterna med hänsyn till storleken på varje lägenhets insats.

Viktigt med bra information

Bostadsrättsföreningar som planerar att göra en insatshöjning bör ha en tidsplan som ger medlemmarna möjlighet att vänja sig vid tanken eftersom den enskilde medlemmen tvingas ta på sig större skulder med en högre personlig risk. Detta ställer krav på föreningen att på ett pedagogiskt sätt förklara vad det innebär för medlemmarnas boendekostnader. Bostadsrätterna rekommenderar att föreningen ger medlemmarna möjlighet till individuella samtal eller möten i mindre grupper.

Alla kan inte betala

Om det är någon eller några medlemmar som inte får lån till sin insatshöjning kan föreningen ofta lösa detta genom att dessa medlemmar tills vidare blir skyldiga insatshöjningen till föreningen. Men den ränta som medlemmen betalar till föreningen är då inte avdragsgill.

Fördelar och nackdelar med insatshöjning

Insatshöjningarna får störst effekt i föreningar där en stor del av fastighetens belåning ligger på föreningen och månadsavgifterna är höga. En förening med låga lån är starkare och kan skötas på ett bättre sätt än en förening där alla resurser går åt för att betala räntor. Därför kan en insatshöjning vara positiv för både förening och medlemmar. Genom insatshöjningen sänks årsavgiften vilket också gör bostadsrätten mer attraktiv vid försäljning.

I realiteten gynnas nog föreningar i alla situationer av en höjd insats. Men insatshöjningen kräver en hel del arbete från styrelsens sida. Är det många medlemmar som tvekar eller är negativa finns också risken att man skapar konflikter inom föreningen. Detta måste vägas mot de ekonomiska vinster som kan uppnås.