Den högre räntan gör att många bostadsrättsföreningar ser över möjligheten att göra en insatshöjning för att få ner sina räntekostnader. Vi reder ut vad det här innebär för dig som äger en bostadsrätt och vilka för- och nackdelarna är.

Det senaste året har Sveriges hyresnämnder fått in ett ökat antal ärenden som rör kapitaltillskott, eller insatshöjning som det också kallas, i  bostadsrättsföreningar. Under första kvartalet i år inkom tolv ärenden vilket kan jämföras med tre inkomna ärenden under första kvartalet 2022. Det ökade intresset för och behovet av att göra en insatshöjning är något som Gunilla Litzull, styrelserådgivare på Bostadsrätterna, bekräftar.

– Vi får dagligen samtal från bostadsrättsföreningar som ställer frågor om hur de ska gå till väga vid en insatshöjning, vilka regler som gäller och hur de ska kommunicera frågan med medlemmarna. Tyvärr har många föreningar inte amorterat eftersom räntorna varit låga. Kanske behöver de göra visst underhåll nu, och så har räntekostnaderna ökat. Då fattas det helt enkelt pengar i föreningen, berättar hon. 

Att göra en insatshöjning genom att låta medlemmarna ta över en del av föreningens lån är en möjlig väg att gå för att förbättra föreningens ekonomi och sänka räntekostnaderna. Den här lösningen är fördelaktig för såväl medlemmarna som för föreningen eftersom personliga lån har en skattereduktion på 30 procent, vilket föreningens lån inte har. Med en lägre skuldsättning kan föreningen även hålla nere avgiften, vilket höjer värdet på bostadsrätterna.

Vi får dagligen samtal från bostadsrättsföreningar som ställer frågor om hur de ska gå till väga.

– En insatshöjning är en win-win-situation för föreningen och medlemmen. När du säljer din bostad får du även göra avdrag i deklarationen eftersom du har gått in med mer pengar. Där vinner du också på det, förklarar Gunilla Litzull.

Ett beslut om en insatshöjning måste fattas av medlemmarna på en föreningsstämma och behöver godkännas av minst två tredjedelar av de som röstar. Beslutet ska även godkännas av hyresnämnden. Gunilla Litzull förklarar att det egentligen inte finns några nackdelar med att ta det här steget – förutsatt att alla medlemmar har möjlighet att skjuta till kapital. Om så inte är
fallet kan det bli en utmaning. Beslut som går igenom i hyresnämnden är nämligen tvingande.

– Medlemmen får i så fall teckna ett skuldebrev till föreningen tills den kan betala tillbaka, eller säljer sin lägenhet. Det här lånet är inte avdragsgillt eftersom det är föreningen som står för det, säger Gunilla Litzull.

Trots alla fördelar med en insatshöjning finns sådant som Gunilla Litzull menar att föreningarna måste ha i åtanke. Hon understryker att en insatshöjning bör vara befogad. I föreningar som inte är högt belånade eller har orimligt höga avgifter finns det ingen anledning, menar hon.

– De som har bott länge i en förening kanske inte har så höga lån, medan andra som är nyinflyttade kan vara högt belånade och inte blir beviljade högre lån. Det kan vara stor skillnad och det är viktigt att respektera.