När räntan trasslar till det
Räntan har förändrat det ekonomiska utgångsläget för bostadsrättshavare och föreningar radikalt. Din Bostadsrätt kikar på framtidens olika räntescenarier, varför ränteavdraget är så viktigt och guidar till både insatshöjningar och hur du byter bank när ränteförhandlingen strandat.
De senaste årens normala ränta har varit allt annat än normal. I alla fall sett till Riksbankens styrränta de senaste 15 åren. Mellan år 2008 och 2022 låg styrräntan konsekvent under två procent och var flera gånger nere vid noll och vände. Så när dåvarande riksbankschefen Stefan Ingves meddelade att styrräntan skulle höjas till 2,5 procent i november 2022 var det den högsta nivån sedan Barack Obama blev vald till president. Men, Fredrik N G Andersson, docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, menar att dagens ränta inte är särskilt hög. Ur ett historiskt perspektiv är den ganska normal.
– En normal styrränta bör ligga någonstans mellan 3 och 4 procent i genomsnitt. Något lägre i lågkonjunktur och högre i högkonjunktur, säger han.
Annika Alexius, professor vid Stockholms universitet, tror att tillvaron snart kommer bli trevligare för alla som sitter på stora lån.
– Inte minst är det bra för alla unga och nya på marknaden, säger hon.
Vad är det som avgör om räntan sänks eller inte framöver?
– För ytterligare sänkningar krävs antingen att konjunkturen förbättras eller att efterfrågan på kapital växer snabbt, exempelvis att det genomförs satsningar på försvaret eller klimatomställningen, säger Fredrik N G Andersson.
– Men inflationssiffrorna är det mest avgörande. Inte minst de amerikanska. Om de fortsätter falla på samma sätt som de senaste sex månaderna öppnar det för att Riksbanken ska sänka räntan igen, fortsätter han.
Men även om räntan stannar kvar på dagens ”medelhöga” nivå skulle Sverige klara det alldeles utmärkt enligt Fredrik N G Andersson.
En normal styrränta bör ligga någonstans mellan 3 och 4 procent i genomsnitt.
– Hushållen håller på att ställa om till normala räntor. Detsamma gäller företagen. Vi kan redan se att hushållens optimism angående sin ekonomi börjar återgå till samma höga nivåer som före pandemin, säger han.
Finns det någon chans för nollränta igen?
– Nollränta eller till och med negativ ränta är krispolitik. Riksbanken följde efter andra EU-länder när euron var hotad, trots att vi själva hade högkonjunktur.
En återgång till nollränta hoppas Fredrik N G Andersson inte ska ske, såvida vi inte befinner oss i en allvarlig kris.
– Skulle vi återfå de låga räntorna utan kris så lär vi få se en fortsatt ohållbar utveckling på bostadsmarknaden och en uppgång i hushållens skulder, säger han.
En del brukar hävda att Sverige kan dra lärdomar från Japan och deras ekonomiska situation med en låg tillväxt och åldrande befolkning. Fredrik N G Andersson är av annan uppfattning.
– Det är två helt olika länder.
Annika Alexius håller med. Men hon poängterar att det ändå finns något vi kan lära i form av avskräckande exempel.
– De har hållit på med olika lösningar som inte gett ett dugg, de har lika låg inflation ändå. Nu har landet en av världens största statsskulder samtidigt som räntan gått upp, säger hon.
