Den som köper en bostadsrätt bör inte bara ha koll på sina egna lån och skulder, utan också föreningens. – Det är det tyvärr många som inte har, säger Mäklarsamfundets vd Björn Wellhagen.

Björn Wellhagen berättar att det i samband med försäljning av bostadsrättslägenheter kan vara mer diskussioner om exempelvis en trasig disk- eller tvättmaskin än bostadsrättsföreningens ekonomi.

– Det är ofta inte speciellt stort intresse för föreningarnas skulder, lån och tillgångar, trots att de är jätteviktiga och kan betyda mycket. Priset på lägenheten och månadsavgiften är det som i allmänhet står i centrum.

Enligt Bostadsrätternas Kenny Fredman ökar förståelsen och kunskapen bland många köpare om vad det innebär ekonomiskt att bo i en bostadsrättsförening, att medlemmarna är en del av föreningens ekonomi.

– I dag har bostadsrättsföreningar i allmänhet en ganska bra ekonomi och är generellt inte speciellt högt belånade, även om det så klart finns undantag.

Har äldre föreningar stabilare ekonomi än yngre?

– Nej, det kan man inte säga. Det finns inga generella regler. Därför gäller att studera varje förening individuellt.

Enligt Gunilla Litzull, ekonom och styrelserådgivare på Bostadsrätterna, finns det några enkla frågor kring bostadsrättsföreningens ekonomi som en spekulant på en bostadsrättslägenhet bör ställa sig innan hen bestämmer sig för ett eventuellt köp.

– Svaren på frågorna avgör hur mycket lägenheten är värd, förutom läge, allmänt skick och liknande, säger Gunilla Litzull.

En bra mix kan vara att dela upp lånen i tre delar: rörliga, bundna på två år och bundna på fem år.

Som köpare är det viktigt att kolla:

Hur stora skulder har föreningen i förhållande till fastighetens taxeringsvärde?

Hur stora är skulderna per kvadratmeter/lägenhet? Finns det möjligheter att belåna fastigheten om det skulle behövas?

Äger föreningen tomten som huset ligger på eller är det en tomträtt?

– Det bästa är så klart om föreningen själv äger tomten. Är det en tomrättsfastighet är risken stor att kommunen höjer avgälden för marken när avtalet går ut, vilket kan innebära höjda avgifter för föreningens medlemmar, säger Gunilla Litzull.

Bör föreningen ha rörlig eller bunden ränta på sina lån?

– Ju stabilare ekonomi en förening har, desto större risker kan den ta. Jag tycker dock inte att en förening bara ska ha rörliga lån, som är billigast. En bra mix kan vara att dela upp lånen i tre delar: rörliga, bundna på två år och bundna på fem år. Andelen rörliga lån kan vara större i en förening med bra ekonomi, säger Gunilla Litzull.