Styrelsen blir ofta kontaktad av fastighetsmäklare som fått i uppdrag att sälja en bostadsrätt och vill ha information. Allmänna upplysningar ska lämnas men finns det sådant styrelsen inte ska lämna ut?

Enligt fastighetsmäklarlagen har en mäklare upplysningsplikt och är skyldig att hämta in så mycket information som möjligt vilket en styrelse måste ha respekt för.

Årsredovisning

Den främsta informationskällan om föreningen är årsredovisningen som ska innehålla all väsentlig information om föreningen. Informationen är inte enbart till för medlemmarna utan även för externa intressenter som kreditgivare, spekulanter och mäklare.

Pantsättningsinformation

Även om årsredovisningen innehåller mycket information kan uppgifter saknas som är av betydelse för mäklaren. Den första och viktigaste frågan är vem som är ägare till bostadsrätten och om den är pantsatt. Sådan information ska inte lämnas ut utan bostadsrättshavarens medgivande och inte via telefon.

Informationen kan i stället lämnas till säljaren i form av ett utdrag ur lägenhetsförteckningen som säljaren sedan lämnar vidare till mäklaren. Mäklaren kan också presentera ett skriftligt försäljningsuppdrag som ger rätt att inhämta informationen.

Obetalda månadsavgifter och andra skulder

En annan fråga är om säljaren har obetalda månadsavgifter eller andra skulder till föreningen. Om mäklaren har säljarens medgivande ska styrelsen lämna ut uppgifterna. Frågan är viktig eftersom en köpare kan tvingas betala säljarens skulder vad gäller obetalda månadsavgifter. (Läs mer under Betalningsförseningar.)

Uppgifter om ytor

Vanliga frågor från mäklare rör lägenheternas ytor. På den punkten bör styrelsen helst inte lämna information utan låta mäklarna eller säljarna själva kontrollmäta ytor. Den uppgift som föreningen har om lägenhetsyta är inte alltid tillförlitlig eftersom det dels kan vara fråga om gamla uppgifter dels att det inte finns någon skyldighet för föreningen att uppdatera uppgifter om lägenhetsytor.

Ombyggnationer

Ombyggda vindar skapar ibland speciella problem. De har ofta tillkommit genom att en råvind har upplåtits till en byggare som låtit inreda vinden och sedan sålt bostadsrätten vidare. Dessa upplåtelseavtal innehåller mängder av förpliktelser för vindsbyggaren. En del av dessa är sådana att det inte kan uteslutas att de följer med bostadsrätten och alltså förs över på varje ny ägare.

Framtida underhåll och åtgärder

Många frågor ställs om föreningens framtid. Planeras stambyte eller andra större åtgärder? Kommer avgifterna att höjas? Hur är föreningens skatterättsliga status? Riskerar föreningen att taxeras som oäkta bostadsföretag?

Svara så sanningsenligt som möjligt – men det är viktigt att komma ihåg att planer bara är planer så länge inte några styrelse- eller stämmobeslut är fattade. Om styrelsen har en underhållsplan kan ni välja att skicka över den till mäklaren om den efterfrågas. Underhållsplanen är visserligen en styrelsehandling men informationen är viktig för köparnas bedömning av föreningens framtida ekonomi. Att lämna ut den kan göra att många missförstånd undviks.

Ett alternativ är att styrelsen sammanställer det underhåll föreningen har gjort genom åren så att möjlighet finns att räkna ut när det är dags för till exempel ett stambyte nästa gång. Listan kan sedan fyllas på varje år med det underhåll som görs.

Viktigt med rätt information

Ska styrelsen fylla i det frågeformulär som mäklaren brukar översända? Ja, alla inblandade tjänar på att så mycket korrekt information som möjligt blir känd innan lägenheterna överlåts. Tänk dock på att felaktigt lämnad information kan göra att föreningen eller uppgiftslämnaren blir skadeståndsskyldig. Om det råder osäkerhet kring någon uppgift bör styrelsen reservera sig eller avstå från att lämna information.