Solceller

Att installera solceller blir allt vanligare och det är ett sätt att hålla nere föreningens och medlemmarnas kostnader. Styrelsen bör göra en grundlig undersökning av förutsättningarna innan arbetet startar.

Ett lämpligt första steg för en bostadsrättsförening som funderar på att installera en solcellsanläggning är att undersöka byggnadens förutsättningar. Generellt gäller att stora sammanhängande takytor, eller annan yta på eller intill en byggnad fri från skuggning, lämpar sig för en solcellsanläggning. Det är även viktigt att det, utöver denna yta, finns utrymme för taksäkerhet och snörasskydd.

Byggnadens orientering, taklutning och eventuella skuggningar är också faktorer som påverkar lämpligheten för solceller.

Väderstreck och skuggning

En optimal orientering för solceller är mot söder men även ytor som vetter mot sydost och sydväst kan fungera bra. Om solcellsanläggningen blir skuggad minskas elproduktionen och det är därför viktigt att undvika skuggning från exempelvis omkringliggande byggnader eller takinstallationer så mycket som möjligt. Det finns dock tekniska lösningar som kan minska förlusterna vid skuggning.
För att få en indikation på om en tänkt yta är lämplig för solceller kan styrelsen använda en så kallad solkarta som hjälpmedel. Solkartor finns i flera kommuner i Sverige och med hjälp av dem går det att ta reda på vilka ytor som kan lämpa sig för solceller och ungefär vilken elproduktion som kan förväntas.

Takets skick

Se över skicket på taket eller den del av byggnaden där solcellerna ska placeras. Taket måste klara den extra vikt och eventuella vindlaster som en solcellsanläggning medför. En konstruktör kan göra en hållfasthetsberäkning och ge styrelsen råd om hållfastheten samt vid behov föreslå förstärkningar av takkonstruktionen. Tänk på att solcellerna ofta har en livslängd på 25 till 30 år och det är en stor fördel om föreningen inte behöver låta demontera och återmontera dem för att göra takunderhåll under hela denna tid. Överväg därför att renovera taket samtidigt med solcellsinstallationen. Numera finns även solceller som kan ersätta annat takmaterial.

Om byggnaden står inför en kommande takrenovering bör styrelsen överväga att göra solcellsinstallationen samtidigt med denna. Sannolikt kommer det bidra till positiva synergieffekter och ökad lönsamhet. Det finns även leverantörer som har specialiserat sig på just detta.

Bygglov

Innan en solcellsinstallation genomförs är det viktigt att undersöka om installationen kräver bygglov eller en bygganmälan till kommunen. Sedan augusti 2018 är kravet på bygglov borttaget för många solcellsanläggningar men styrelsen bör kontakta byggnadsnämnden i kommunen för att fråga vad som gäller just där.

Krävs styrelse- eller stämmobeslut?

I en bostadsrättsförening kan styrelsen fatta beslut om den löpande förvaltningen av föreningens hus och mark. Därmed kan styrelsen besluta om åtgärder som är att se som underhåll och reparationer. Är det i stället fråga om att tillföra helt nya, ta bort eller ändra utseendet på befintliga funktioner inom föreningen kan det vara fråga om det som kallas en väsentlig förändring av föreningens hus och mark.

Om solcellsinstallationen kan ses som en väsentlig förändring av föreningens hus och mark krävs att åtgärden beslutas på en stämma med enkel majoritet enligt 9 kap. 15 § bostadsrättslagen. Om inte annat kan det av aktsamhetsskäl vara klokt att tillämpa försiktighetsprincipen och låta stämman besluta ifall det finns medlemmar som motsätter sig beslutet.

Gemensamhetsel tillsammans med solceller

Det är nästan alltid mer lönsamt att använda sin solcellsproducerade el själv än att sälja den vidare till elleverantören. I fall föreningen har möjlighet att producera mer solel än vad den förbrukar till fastighetsel kan det vara klokt att undersöka möjligheterna för gemensamhetsel i föreningen och på så sätt få bättre lönsamhet. Genom att föreningen skaffar ett gemensamt abonnemang med undermätare för varje medlems lägenhet kan överskottet av solelen användas till både medlemmarnas hushållsel och föreningens fastighetsel, i stället för att enbart använda den till fastighetselen. Det kan också innebära en kostnadsbesparing i och med att föreningen tillsammans med medlemmarna endast betalar en fast elnätsavgift på gemensamhetsabonnemanget i stället för att varje medlem betalar var sin.

I bostadsrättsföreningar bestående av fristående hus, parhus eller radhus kan det uppstå en del intressekonflikter. Dessa föreningar förbrukar oftast inte så mycket fastighetsel och därav brukar det inte bli så lönsamt att låta installera en solcellsanläggning i föreningens regi. Eftersom taken ägs gemensamt av föreningen och föreningen har underhållsansvaret för dessa kan inte en enskild medlem i föreningen installera solceller för att sänka sin egen förbrukning utan styrelsens medgivande. Gemensamhetsel är många gånger inte heller en framkomlig väg då kablaget fram till varje radhus oftast ägs av nätägaren och att det sannolikt kostar för mycket för föreningen att köpa lossa dessa, alternativt installera egna. Här krävs sannolikt närmare utredning av förutsättningarna för att hitta en hållbar lösning för föreningen och dess medlemmar.

Aspekter på brandskydd

I samband med att föreningen låter installera en solcellsanläggning är det klokt att även upprätta en insatsplan som räddningstjänsten kan ta del av. Beroende på kommun kan räddningstjänster ställa olika krav vid installation av solceller. Rådgör med räddningstjänsten i kommunen om vad som gäller.

Försäkringsvillkor

Det kan förekomma fastighetsförsäkringsbolag med särskilda villkor vid installation av solceller. Innan styrelsen beställer en solcellsanläggning kan det vara en bra idé att höra sig för med föreningens försäkringsbolag om vad som gäller.

Moms

I den mån bostadsrättsföreningen har ett överskott av el och säljer vidare elen kan föreningen behöva momsregistrera sig. Om elen mäts och debiteras separat efter faktisk förbrukning i en bostadsrättsförening, så kallad individuell mätning och debitering (IMD), blir föreningen momspliktig. För föreningar som även planerar att installera gemensamhetsel kan det finnas fördelar med att se över turordningen och låta installera gemensamhetsel först för att kunna tillgodogöra sig momsavdrag även för solcellsanläggningen.

Andelsägande i solcellsanläggning

För föreningar som inte har tillgång till en yta som lämpar sig för solcellsanläggning kan andelsägande i en solcellsanläggning vara ett alternativ. Solcellsanläggningen byggs då på en lämplig yta någon annanstans och ägs av en ekonomisk förening, vilken i sin tur genom andelar ägs av föreningens medlemmar. Modellen förutsätter samverkan med ett elhandelsbolag som köper in elen från anläggningen och säljer den vidare till föreningens medlemmar.

Hur stor plats tar en solcellsanläggning?

En kilowatt (kW) motsvarar ungefär 5–8 kvadratmeter yta. Om anläggningen placeras i söderläge, med 30–50 graders lutning och inte skuggas ger en kilowatt runt 800–1 100 kilowattimmar (kWh) elenergi per år.

Källa: Energimyndigheten

Tips!

  • Undersök möjligheterna till ekonomiskt stöd och intäkter. Exempelvis skattereduktion för den överskottsel ni matar in på elnätet. Energimyndigheten kan ge råd om vilka aktuella regler och stöd som finns.
  • Kontakta energi- och klimatrådgivningen i kommunen för stöd och vägledning i processen.
  • Anlita en solcellskonsult i brist på tid och kompetens som hjälper till med allt från upphandling till besiktning.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom solceller

  • Kan styrelsen bestämma om solpaneler på taket?

    Vi undersöker möjligheten att installera en solcellsanläggning på taket. Måste alla medlemmar vara för detta för att det ska gå att genomföra eller är det styrelsen som bestämmer? Om det ska beslutas på en stämma och vi ska rösta, räcker det då med att 2/3-delar svarar ja?

  • Får medlemmar sätta upp egna solpaneler på taket?

    Våra bostadsrätter utgörs av enfamiljskedjehus. Några medlemmar har nu tagit upp frågan om att installera solenergi genom att sätta upp solpaneler/solceller på husens tak. Det är inte aktuellt att föreningen gör denna investering för samtliga hus, utan i så fall endast tillåta enskilda medlemmar att göra investeringen på egen bekostnad. Kan föreningen lägga ansvaret för underhåll med mera på den enskilde medlemmen, och framtida nya ägare av bostadsrätten, och i så fall hur gör vi det?

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Stämma

    Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen och för att verkställa stämmans beslut.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut och hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet