Att bo i bostadsrätt innebär kanske en del som du inte hade tänkt dig. Som att du äger en del i en förening och inte en lägenhet och att boende delar på ansvaret för hus och förvaltning. Vi kikar på juridiken och går igenom vad som är bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter och vad som är styrelsens del.

Bor du kvar i samma tvåa? frågade Tomas Ledin i sin sång. Före detta bostadsrättshavaren Mats Larsson svarar snabbt om sitt förstagångsköp:
– Nej, men du ska veta att jag saknar den.

Den blixtsnabba bostadslösningen blev en lärorik period i förstagångsköparen Mats Larssons bostadskarriär. 
– I en liten förening måste alla hjälpa till. Det hade jag inte räknat med men det lönade sig både ekonomiskt och på ett personligt plan.

Så, berätta om din första bostadsrätt.
– Haha, tja, det gick snabbt. Jag köpte första bästa tvåa jag hittade på gångavstånd från mitt jobb för att kunna ta hand om min hund även när jag jobbade. Trevligt område, låg avgift. Nystartad i det närmaste skuldfri förening. Stambytet gjort. Visning på söndag och skrev kontrakt på onsdag.

Så allt var frid och fröjd?
– Nja. Stambytet hade dragit ut på tiden så jag flyttade in i en lägenhet utan kök med ett stort hål i väggen till grannen som också var föreningens ordförande. Jag fick ställa en träskiva framför så inte hunden skulle slinka igenom. Men det var ju samtidigt lätt att få kontakt med styrelsen. Föreningen som var liten, nio lägenheter, hade dessutom en närmast familjär gemenskap. Jag som hade väntat mig ett anonymt boende fick plötsligt många nya vänner.

Föreningar drivs allt som oftast som just kollektiv och det kooperativa är en av grundbultarna med bostadsrätter.
– Det är sant men jag var oförberedd. Okunnig. Tänkte att det var stora grejer som föreningen och styrelsen engagerade sig i, tvättstuga, tak och fasad. Sådant. Men här var det gårdsstädning med samkväm flera gånger varje år och trapphusstädning två månader om året. Samkvämen var toppen och oväntat inspirerande, men inte gårdsstädningen. Även trapphusstädningen kändes främmande så jag hyrde en städfirma mina veckor. Då knorrades det lite.

Mmm, vad för slags knorr?
– Tror att det ansågs en smula osolidariskt och snobbigt. Någon började irritera sig på att min hund lämnat nosavtryck på ytterdörrens nedre fönster och påpekade det ofta. Småsaker på den nivån. Hanterbart. Det fick mig ändå att läsa på om mina rättigheter. Och om likhetsprincipen. Men jag kunde säkert ha varit lite smidigare.

Vilka lärdomar fick du?
– Det visade sig att ingen gillar en paragrafryttare! I en så liten förening får man ge och ta. Det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Samtidigt får en förenings beslut inte vara för nyckfulla. Lite ordning och reda, om jag får be.

Vad fick ditt engagemang för konsekvenser?
– Tja, avgiften höjdes lite när man beslöt att anlita en städfirma för trapphusen och gårdsstädningen var inte längre obligatorisk eftersom Pettersson på 1:an  av någon anledning alltid hade varit undantagen. Men lika många deltog i alla fall. Jag skulle vilja hävda att föreningen blev proffsigare och trevligare. Men då var det dags för mig att flytta.

Vart flyttade du?
– Först till en stor förening med över 400 lägenheter. Superproffsig men anonym, man nickade lite åt närmaste grannarna. Sedan till ett eget hus. Värdeökningen av lägenheterna räckte gott och väl till ”grundplåten”.

Några råd till förstagångsköpare?
– Om det är en liten förening ska du gilla att höra andras åsikter. Trivs du bättre på din egen kant så välj en stor förening. Men det är trevligt med sällskap.

Det finns känslor som aldrig tar slut …?
– Haha, exakt.

Bostadsrättens grundbultar

Föreningens ändamål

Bostadsrättens syfte är att genom samverkan skapa ett fördelaktigt boende såväl ekonomiskt som praktiskt. Det innebär att man på ett balanserat sätt gör en avvägning mellan föreningens och enskilda medlemmars ibland motstridiga intressen. Den enskildes rätt måste därför ibland stå tillbaka för föreningens intressen.

Samverkan och tolerans

Bostadsrättsföreningen bygger på idén om människor i samverkan. När människor kommer samman uppstår lätt konflikter om man inte visar tolerans mot varandras skilda uppfattningar. I bostadsrättsföreningar är konfliktytorna ovanligt många. Detta beror ofta på att den enskildes intresse av att skydda och gärna förbättra sin ”investering” står emot föreningens intresse och skyldighet att tillgodose alla medlemmars intressen.

Principen om medlemmars lika behandling

Det finns en grundprincip som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika - likhetsprincipen. Men olika behandling av medlemmar kan vara tillåtet om det är sakligt motiverat. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut som gäller den gemensamma tvättstugan i huset. Samtliga medlemmar måste vara med och betala trots att inte alla använder tvättstugan och får ”nytta” av beslutet.

Lagar och regler måste följas

Genom lagar och regler har samhället visat att man ställer krav på bostadsrättsföreningar. Lagstiftningen är till stora delar tvingande. Andra regler är frivilliga, vilket betyder att stadgarna kan innehålla från lagen avvikande regler. Vissa viktigare bestämmelser är till och med straffsanktionerade (böter eller fängelse). Föreningen eller styrelsen kan även drabbas av skadeståndsskyldighet om föreningsintressena åsidosätts. Som styrelseledamot kan man aldrig skylla på att man inte kände till reglerna.

Självkostnaden

Bostadsrättsföreningen är en organisation som enbart ska gynna föreningens egna medlemmar. Det finns således ingen utanför föreningen som ska tillgodoses. ”Avkastningen” ligger i en bra boendekostnad, bra boendemiljö och en möjlig värdestegring på den egna bostadsrätten.