Den som bor i bostadsrätt har vanligtvis inte rätt till sänkning av månadsavgiften om det uppstått en skada som påverkar den egna lägenheten. Men den som bor i föreningens hyresrätt får sänkt hyra. Varför? Svaret finns i lagstiftningen men också i själva syftet med bostadsrätt.

Bostadsrätt bygger på den kooperativa grundtanken, alltså människor i samverkan. Medlemmarna äger och förvaltar sin fastighet tillsammans. De bor till ”självkostnadspris” och nästan alla kostnader betalas gemensamt. Detta är något som många bostadsrättshavare lätt glömmer bort – särskilt när olyckan är framme och den enskilde medlemmen drabbas av kostnader.

Tänk er scenariot att en vattenledning springer läck inne i en vägg i föreningens fastighet och orsakar skador i två lägenheter, en bostadsrätt och en hyresrätt. Eftersom det rör sig om en vattenledningsskada åtgärdar föreningen samtliga skador som har uppstått dels inne i lägenheterna, dels i bjälklaget mellan bostadsrätten och hyresrätten. Konkret handlar det om att riva ut de delar om är skadade, och ställa in torkfläktar för att sedan återställa. Under tiden torkfläktarna går kan inte medlemmen och hyresgästen bo i sina lägenheter. Båda kräver sänkt månadsavgift respektive hyra. Har de rätt till det?

Ja och nej.

Medlemmen har ingen uttrycklig rätt till sänkning av månadsavgiften. För att det skulle bli aktuellt måste det vara tydligt att föreningen har förorsakat skadan så att bostadsrättshavaren inte kan bo i lägenheten, det som med en juridisk term kallas för vållande. I det här sammanhanget handlar vållandet om att föreningen på något sätt gjort sig skyldig till vårdslöshet genom att inte reparera och underhålla fastigheten på rätt sätt.

Enligt bostadsrättslagen har visserligen bostadsrättshavaren rätt till skälig nedsättning av årsavgiften om föreningen inte skött sin reparationsskyldighet, eller om föreningen på annat sätt har orsakat skadan, men i praktiken är det svårt att fastställa något vållande då det ofta rör sig om en olyckshändelse.

En del hävdar att nyttjanderätten av lägenheten störs genom att medlemmen inte kan bo i lägenheten under en viss period, till exempel vid ett stambyte. Men det beror egentligen på att föreningen faktiskt uppfyller sin reparationsskyldighet.

Många bostadsrättshavare som ställer krav på sänkt månadsavgift glömmer alltså bort att det är de själva och grannarna som skulle få betala reduktionen.

För hyresgästen blir situationen en helt annan. Formellt regleras rätten till hyresreduktion i hyreslagen och enligt den har en hyresgäst rätt till skälig nedsättning av hyran om det, som det står, föreligger hinder eller men i nyttjanderätten. Hyresgästen är alltså betydligt mer skyddad i synen på rätt till nedsättning av hyra när lägenheten inte går att använda – helt eller delvis. Till exempel kan ett kök som inte går att använda innebära en hyresreduktion på upp emot 30 procent, men detta gäller enbart hyresrätt.