Vattenskador är i särklass de vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter. De kostar fastighetsägare mer än sex miljarder kronor per år, enligt Vattenskadecentrums senaste rapport. För bostadsrättsföreningar leder de dessutom ibland till konflikt mellan medlemmarna och föreningen om hur skadorna ska hanteras. Här ger vi svar på vad som gäller.

Enligt Vattenskaderapporten 2023, som tas fram av Vattenskadecentrum varje år, inträffade 36 procent av alla vattenskador i köket. 54 procent av skadorna orsakades av utrustning såsom kyl, frys och diskmaskin. 24 procent av alla skador inträffade i bad– eller duschutrymmen. Orsakerna där är framför allt skador i tätskikt och ledningssystem. Tack vare en utveckling av tätskikt och ledningssystem inträffar numera färre vattenskador i bad- och duschrum. 

Underhållsansvar för lägenheten 

Enligt bostadsrättslagen ska en bostadsrättshavare ”på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott skick”. Förutom löpande underhåll ska medlemmen också ta hand om och bekosta skador som plötsligt och oförutsett uppstår i lägenheten, oavsett orsak till skadan.

Vanligtvis ansvarar medlemmen för lägenhetsunderhållet av såväl väggar, golv och tak som inredning och utrustning. Det kan till exempel vara köksutrustning och skåpinredning i kök, handfat, toalett och badkar i badrum samt garderober, öppen spis och kakelugn.

Fördelning av kostnader

När en vattenskada inträffar som drabbar både lägenheten och andra delar av fastigheten är utgångspunkten att var och en tar sin kostnad utifrån stadgarnas fördelning av underhållsansvaret. Föreningen ansvarar för utredning, uttorkning och åtgärder på föreningens delar av huset såsom exempelvis ytterväggar och yttertak. Medlemmen tar vid från och med ytskiktet och får stå för åtgärder och kostnader för allt i sin lägenhet oavsett skadeorsak och var vattenskadan har uppstått, alltså även om vattnet kom från grannens lägenhet.

Om någon vill få ersättning för sina kostnader för reparationer eller självrisk i samband med skadan blir det fråga om ett skadeståndskrav. För att lyckas få skadestånd krävs att det går att bevisa att exempelvis grannen har orsakat skadan.

Större ansvar i vissa fall 

Det finns dock vissa skador som kan uppkomma inne i lägenheten där föreningen får ta ett större ansvar, och det är bland annat vid vattenledningsskador. Med vattenledningsskada menas läckage från en trycksatt tappvattenledning. Avstängningsanordningen, alltså kranen, anses också vara en del av vattenledningen.

Vid dessa skador ansvarar föreningen för att reparera skadan både i och utanför lägenheten om inte skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vållande, att medlemmen orsakat skadan. Då gäller i stället att medlemmen själv får stå för reparationer och kostnader i sin lägenhet och dessutom för reparationer hos övriga som har drabbats.

Stadgarna ger vägledning om gränserna

Gränsdragningen mellan vad föreningen och vad medlemmen ansvarar för framgår av föreningens stadgar. Det är de som styr ansvarsfördelningen mellan förening och bostadsrättshavare, och därmed hur stor del var och en ska betala efter en skada. Stadgarna kan vara mer eller mindre detaljerade, men om föreningen har klara och tydliga stadgar underlättas betalningsfördelningen väsentligt för alla inblandade parter.

Rent allmänt anses lägenhetens tak, väggar och golv ingå i lägenhetens inre. I ett badrum ansvarar medlemmen för ytskiktet i badrummet, alltså det material som klär ytorna. Men beroende på hur ansvarsfördelningen är specificerad i föreningens stadgar kan medlemmens ansvar även omfatta väggytan som materialet är fäst på samt fuktspärren som ska finnas under kakel, klinker, plastmatta eller målarfärg. Detta innebär att om en skada uppstår på grund av fukt som finns i golvet under badrummet ska bostadsrättshavaren själv, och på egen bekostnad, åtgärda de skador som uppkommer på ytskiktet inne i lägenheten. Medlemmen får åtgärda kakel, klinker, matta och tätskikt. 

Föreningen åtgärdar det som ligger utanför lägenhetens inre, alltså ur medlemmens perspektiv, bortom fuktspärren.

Vattenskada utifrån

En annan mycket besvärlig vattenskada som kan uppstå är när vatten tränger in utifrån, exempelvis genom tak, fasader eller via terrass med felaktig avrinning. Dessa skador täcks nämligen inte av någon försäkring, varken föreningens fastighetsförsäkring eller medlemmens hem- eller bostadsrättsförsäkring. Utifrån inträngande vatten betraktas som en underhållsfråga i stället för en försäkringsskada. Undantag finns för inträngande vatten vid skyfall som då klassas som en naturkatastrof. 

Ett vanligt exempel på denna skada är när det läcker in genom taket. Ansvarsfördelningen blir då att föreningen reparerar taket och bostadsrättshavaren får, på egen bekostnad, reparera inne i lägenheten. Det är bara om föreningen varit försumlig, det vill säga vetat om att skadan funnits och sedan låtit bli att reparera den, som föreningen kan bli skyldig att bekosta skadorna i medlemmens lägenhet.

Det är med andra ord väldigt viktigt att föreningen gör löpande kontroller av tak och fasad så den här typen av situation i möjligaste mån kan undvikas.

När kan det klassas som naturkatastrof?

Villkoret är att det ska ha regnat minst 50 millimeter på ett dygn. Vid korta skyfall är en tumregel att det ska ha regnat 1 millimeter på en minut. Skador på tak och konstruktion går då på föreningens fastighetsförsäkring, medan ytskikt i lägenheten täcks av medlemmens bostadsrättstillägg alternativt det kollektiva bostadsrättstillägget.