En badrumsrenovering innebär ofta utmaningar. Som konsument har du en vision om hur slutresultatet ska bli – och hantverkarna som utför jobbet behöver ta hänsyn både till dig, till fastighetens förutsättningar och till en rad olika branschregler. – Jag har sett en hel del ”kreativa” lösningar genom åren, säger besiktningsmannen Per Brannestål.

Efter att ha arbetat många år som plattsättare och utfört otaliga badrumsrenoveringar, har nu Per Brannestål i stället inriktat sig på att utföra besiktningar av andras jobb. Hans uppgift är att se till att en badrumsrenovering har utförts på ett fackmannamässigt sätt. För detta finns det olika branschregler, som har tillkommit för att säkerställa att arbetet görs på ett sätt så att risken för vattenskador minimeras.

Reglerna kan gälla lutningen på golvet ner mot golvbrunnen, så att vattnet inte rinner åt fel håll. Det kan också handla om avståndet mellan duschen och ett eluttag, hur nära väggen avloppsröret till toan sitter eller hur underarbetet har gjorts med våtspärr och liknande.

– Vid varenda besiktning jag gör stöter jag på nya utmaningar och frågor, säger han och betonar att badrumsrenoveringar inte är något man ska ge sig i kast med lättvindigt.

Det finns många moment där det kan fallera, menar Per. Samtidigt är han noga med att poängtera att du som konsument inte ska behöva vara proffs för att våga släppa in hantverkare i badrummet.

Ytterst är det nämligen entreprenörens ansvar att se till att jobbet blir fackmannamässigt utfört.

– Man måste kunna lita på att entreprenören vet vad han håller på med. Besiktningen är ett sätt att säkerställa att så är fallet, och att allt blivit schysst gjort.

Om något skulle ha gått galet, till exempel att toaletten hamnat för nära väggen, då är det upp till entreprenören att göra om. Det är också entreprenören som ska bekosta merarbetet och eventuellt nytt material som behövs för att reparera skadan.

– Entreprenören har ansvar för att bekosta tillrättaställandet av eventuella fel i upp till tio år, det är viktigt att komma ihåg, säger Per.

Han är dock den första att erkänna att alla kan göra fel.

Om jag och min bror förlorade ett jobb på grund av priset skojade vi ofta om att det var för att vi var för bra!

– Ett av de allra första jobben jag och min brorsa Åke gjorde var ett kök där de ville ha dekorplattor med olika frukter i köket. Vi råkade sätta plattorna med vindruvsklasarna åt fel håll – inte sjutton tänkte vi på det!

Per skrattar åt minnet, precis som han kan skratta åt den stackars plattsättaren som skulle lägga halkfria klinkerplattor i ett restaurangkök.

– Han la plattorna upp och ner – de var knottriga på båda sidorna!

Som konsument kan en badrumsrenovering kännas som en ogenomtränglig snårskog, definitivt inget att ta sig an lättvindigt. Du ska hitta duktiga och seriösa hantverkare, förstå vilka möjligheter som just ditt badrum erbjuder och sedan fatta ett otal beslut kring materialval, möblering, funktioner och stil.

Det viktigaste valet, enligt Per, är valet av hantverkare. Här är det värt mycket att lägga ner tid på att göra grundlig research för att hitta folk som är seriösa och som arbetar enligt branschreglerna. Och det bästa sättet är att gå på personliga referenser samt att ta in offerter från flera stycken, menar Per.

– Och kom ihåg, billigast är inte alltid bäst. I den här branschen är det snarare tvärtom. Om jag och min bror förlorade ett jobb på grund av priset skojade vi ofta om att det var för att vi var för bra!

När du sedan valt hantverkare kommer den andra viktiga biten – att grundligt och noggrant gå genom allt du vill göra tillsammans med hantverkaren. Det bästa är om ni gemensamt gör en tydlig och noggrann arbetsbeskrivning av det jobb som ska utföras samt bestämmer pris och tidsplan för arbetet. Detta bör sedan formaliseras med ett skriftligt kontrakt.

– Det är viktigt att använda det så kallade Hantverkarformuläret 17, som Konsumentverket har tagit fram. Om hantverkaren inte vill använda det bör man dra öronen åt sig.

När arbetet sedan är igång tycker Per att det kan löna sig att ta ett steg tillbaka och låta hantverkarna jobba på. Självklart kan man be om lägesuppdateringar, men att peta och kontrollera för mycket kan leda till dålig stämning och onödiga konflikter, menar han.

Något som Per ofta stöter på när han ska besiktiga är renoveringar där det slarvats lite väl mycket.

Samtidigt säger branschreglerna att ett visst mått av slarv, till exempel kantstötta plattor, får förekomma. Om du som beställare inte har koll på detta kan det så klart leda till att du tycker att hantverkarna slarvat och inte gjort ett bra jobb.

– Det är en sak som ofta kan leda till meningsskiljaktigheter mellan beställare och hantverkare. Här gäller det att försöka förhålla sig opartiskt.

En annan sak som Per stöter på allt oftare är att det blir diskussioner kring plattsättning av plattor i storformat. Enligt reglerna får det förekomma en viss nivåskillnad mellan kakel- eller klinkerplattor, så kallat fogsprång, och den skillnaden är avhängig av plattans storlek. Ju större plattor desto större får nivåskillnaden vara.

– Och ju större är risken att det syns om ytan blir lite ojämn. Det kan vara inom ramen för vad branschreglerna godkänner, men ibland blir det ändå diskussion.

Stora plattor gör också att det är svårt att få till rätt lutning på golvet, så att vattnet rinner ner i en golvbrunn. När det gäller trender finns det en del fallgropar du som konsument kan riskera att ramla i. Förutom stora plattor så är det just nu populärt att använda natursten, som till exempel marmor och andra typer av kalksten. Men den typen av plattor kan ge problem, menar Per.

– Kalksten är snyggt, men stenens uppbyggnad gör att den kan skikta sig om den utsätts för vatten och det kan lossna stora sjok om man har riktig otur. Det kan också bli fläckar på ytan, eftersom vatten kan tränga in i stenen och frigöra salter. Så att ha natursten i duschen är direkt olämpligt, enligt Per.

När är det då dags att ta in en besiktningsperson? Här finns det lite olika vägar att gå, men så länge hantverkarna själva dokumenterar att arbetet är utfört enligt rådande branschregler så kan det räcka med en slutbesiktning, menar Per.

– Så länge hantverkarna själva har fyllt i ett våtrumsintyg, så kallat Bilaga A, så ska man enligt Konsumenttjänstlagen kunna lita på att hantverkarna har använt egenkontroll under byggets gång. Men om du gör en slutbesiktning så kan du själv säkerställa att allt är schysst. Det kan också löna sig i framtiden om du någon gång ska sälja lägenheten.