Duschblandare sprang läck - föreningen vägrade återställa

Medlemmen fick omfattande vattenskador i sin bostad efter att duschblandaren sprungit läck. Men bostadsrättsföreningen ansåg inte att den skulle stå för kostnaderna att återställa lägenheten efter skadorna. Bostadsrättshavaren tog därför ärendet till Bostadsrättsnämnden som fick bedöma saken.

En sommar för ett par år sedan hade en medlem i en mellansvensk bostadsrättsförening problem med reglaget på sin duschblandare. Han anmälde omedelbart felet till föreningens förvaltare. Blandaren slutade dock läcka innan förvaltaren hann dit och bostadsrättshavaren rekommenderades då av förvaltaren att avvakta.

Fem dagar senare, i samband med att medlemmen duschade, sprang dusch-
blandaren läck igen. Innan denne kunde stänga av huvudkranen till vattnet inom loppet av cirka 15–20 minuter, den tid som det tog att springa ner till kranen i bostadshusets källare, hann stora mängder vatten under tryck forsa ut i lägenheten. Vattnet orsakade omfattande skador i stora delar av bostaden. Efter besiktning konstaterades så pass stora skador att besiktningsmannen rekommenderade ett åtgärdsförslag som bland annat innebar att hela badrummet behövde rivas ut och delar av bostadens golv friläggas ner till konstruktionsbetongen.

På uppdrag av bostadsrättsföreningens försäkringsbolag har en byggnadsfirma brutit upp lägenhetens ytskikt och torkat ut i de delar som föreningen ansågs ansvara för. Föreningen har däremot inte återställt lägenhetens ytskikt eftersom föreningens försäkringsbolag inte tyckte att det ansvaret låg på föreningen. Bostadsrättshavarens försäkringsbolag i sin tur vägrade ersätta medlemmen för reparationerna som uppgick till drygt 350 000 kronor. Skadan var enligt  försäkringsbolaget en vattenledningsskada, vilket innebär att föreningen borde stå för återställandet även av lägenhetens ytskikt. Föreningens försäkringsbolag hävdade å sin sida att det inte var en sådan vattenledningsskada som lagen menar, alltså då föreningen även ska återställa ytskikt.

Medlemmen ställde, genom en advokat, krav på bostadsrättsföreningen att betala kostnaderna för återställande av dennes lägenhet. Kravet bestreds. I  stället ställde man motkrav på bostadsrättshavaren för att denne orsakat skadan genom vårdslöshet eller försumlighet. Medlemmen tog då ärendet till Bostadsrättsnämnden.

Måste inte alltid en bostadsrättshavare stå för återställande av skador inne i sin bostad? Varför ska föreningen stå för kostnaderna när duschblandaren så uppenbart sitter inne i lägenheten? Den har väl medlemmen underhållsansvar för? Eller vad skiljer egentligen en vattenledningsskada enligt lagen från en vanlig vattenskada? Det här är ganska kniviga gränsdragningar. Men vad tror du? Hur skulle du döma?

Så bedömde Bostadsrättsnämnden

I 7 kap. 12 § i bostadsrättslagen står att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick, om inget annat har bestämts i stadgarna. Detta innebär normalt att bostadsrättshavaren får stå för sina egna kostnader vad gäller skador på de delar som medlemmen har underhållsansvaret för enligt föreningens stadgar, till exempel ytskikt såsom kakel och klinker.

En sådan ansvarsfördelning gäller dock inte vid det som kallas vattenledningsskada enligt lagen. Av den framgår att föreningen vid just vattenledningsskador även ska återställa de delar som medlemmen normalt har underhållsansvar för, alltså exempelvis ytskikt.

Av handlingarna framgår att vattenskadan som inträffade orsakades av utströmning från reglaget till duschblandaren och det framgår inte att medlemmen har agerat vårdslöst.

Bostadsrättsnämnden ska alltså bedöma om skadan var en vattenskada i vanlig mening eller en vattenledningsskada. Med begreppet vattenledningsskada menas i lagen endast så kallade skador på tappvattenledningar. Av tidigare rättspraxis ska det då handla om en ”oberäknad utströmning av vatten från en vattenledning”, och till vattenledningen hör även anordningar för att tappa ut vattnet.

Bostadsrättsnämnden kan konstatera att det i detta ärende är fråga om en ledning från vilken vatten kan tappas. Det är också fråga om en oberäknad utströmning från en anordning som finns där just för avtappning av vatten.

Skadan är därför en sådan vattenledningsskada som lagen avser och föreningen är därför skyldig att stå för återställandet av medlemmens lägenhet. Med andra ord bör föreningen ersätta bostadsrättshavaren för de kostnader denne haft i samband med återställandet av de delar som medlemmen normalt har ett underhållsansvar för enligt stadgarna.

Det här är Bostadsrättsnämnden

  • Bostadsrättsnämnden är bildad av Bostadsrätterna och agerar oberoende.
  • Nämnden består av mycket erfarna bostadsrättsjurister.
  • Föreningar eller bostadsrättshavare kan vända sig till nämnden.
  • Nämnden lämnar utlåtande som baseras på skriftliga underlag.
  • Den som begär yttrandet betalar en avgift: 3 000 kronor som förening och 800 kronor som bostadsrättshavare.
  • Bostadsrättsnämnden har ingen muntlig rådgivning.
  • Föreningar som är medlemmar i Bostadsrätterna kan vända sig till styrelserådgivningen: 0775–200 100.
    Läs mer på bostadsrattsnamnden.se

Reglering av kostnader vid vattenskador

När en vattenskada inträffar som drabbar både lägenheten och andra delar av fastigheten, till exempel trossbotten, är utgångspunkten att var och en tar sin kostnad. Föreningen torkar alltså ut mellanbjälklag, väggar och tak. Medlemmen tar vid från och med ytskiktet.

Det finns dock  vissa skador som kan uppkomma inne i lägenheten där föreningen får ta ett större ansvar och det är bland annat vid vattenledningsskador. Med vattenledningsskada menas läckage från en trycksatt tappvattenledning.

Avstängningsanordningen, alltså kranen, anses också vara en del av vattenledningen. Vid dessa skador ansvarar föreningen för att reparera skadan både i och utanför lägenheten om inte skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vållande, alltså att medlemmen orsakat skadan. Då gäller i stället att denne får stå för kostnaderna hos samtliga som drabbats. 

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Vattenskador

    De i särklass vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter är vattenskador. De orsakar enorma kostnader, totalt cirka 100 miljoner kronor i veckan, i Sverige.

Relaterade kurser

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet