Medlemmen fick sin bostad översvämmad av avloppsvatten inte en utan två gånger på åtta år. Den senaste gången tog det ett år innan bostadsrättshavaren kunde flytta tillbaka. Finns då någon rättslig grund för att få ersättning för skadade inventarier och nedsättning av månadsavgiften från föreningen? Så här bedömde Bostadsrättsnämnden.

En bostadsrättshavare boende i en bostadsrättsförening i en mellansvensk stad drabbades av översvämning i sin lägenhet vid två tillfällen under loppet av åtta år. Bägge gångerna handlade det om stopp i husets avlopp. Den senaste gången orsakade stoppet ett baktryck som innebar att avloppsvatten trängde upp i bostadsrättshavarens golvbrunn i badrummet och flöt vidare ut i medlemmens hall och vardagsrum för att sedan leta sig ner i det underliggande cykelrummet.

Bostadsrättsföreningen lät suga ut vattnet och en saneringsfirma anlitades. Dock godkände inte försäkringsbolaget firman, utan en annan fick tillkallas. Skadan inträffade i slutet av juli, semestertid, och först efter en vecka satte den nya firman in fläktar för att torka ur. Fuktmätningar genomfördes.

Medlemmen befarade att mögel hade uppstått på grund av för sent agerande från föreningen och anmälde föreningen till kommunens byggnads- och miljöskyddsnämnd. Nämnden ansåg dock inte att det var rimligt att kräva fler åtgärder från föreningen och att det heller inte fanns anledning att oroa sig för mögel.

En byggfirma anlitades och renoveringen av medlemmens lägenhet startade men drog ut på tiden. Ett drygt år senare kunde medlemmen flytta tillbaka till sin lägenhet och konstaterade då att tvättmaskinen var transportskadad. Bostadsrättshavaren ställde krav på styrelsen för att få ersättning för tvättmaskinen samt en sängram och mattor som blivit förstörda av avloppsvattnet. Medlemmen ville också få kompensation för ett års månadsavgifter samt även fasta kostnader såsom telefoni, bredband och tv som föreningen debiterat.

När styrelsen inte hörsammade kravet gick medlemmen till Bostadsrättsnämnden med ärendet. Föreningen har fått tillfälle att yttra sig, men har inte gjort det.

Stämmer det att en medlem som drabbats så hårt av ett icke självförvållat avloppsstopp inte är berättigad till någon ersättning eller kompensation från föreningen alls? Skulle bostadsrättsföreningen ha agerat snabbare eller gjort något annorlunda för att lindra konsekvenserna av skadorna? Eller gjorde man så gott man kunde? Hur skulle du döma?

Så bedömde bostadsrättsnämnden

Av handlingarna framgår att medlemmen drabbades av en vattenskada 2012 och en vattenskada i juli 2019. Skadan som inträffade år 2012 orsakades av en plastdetalj som hade spolats ner och orsakat stopp i avloppet. Av besiktningsprotokoll framgår att den senaste skadan orsakades av stopp i avloppet som i sin tur har orsakat ett baktryck genom golvbrunnen. Vatten har sedan tagit sig ut ur badrummet och vidare ut i lägenheten och ner genom bjälklaget till ett förråd.

Enligt bostadsrättslagen ska bostadsrättshavaren se till att hålla lägenheten i gott skick, om inget annat har bestämts i stadgarna. Detta innebär normalt att bostadsrättshavaren får stå för kostnaderna för skador på saker denne har ett underhållsansvar för enligt föreningens stadgar, till exempel lägenhetens inre. För att den ansvarsfördelningen inte ska gälla krävs antingen att vattenskadan anses vara en så kallad vattenledningsskada eller att föreningen har agerat försumligt och orsakat skadan. Begreppet vattenledningsskada innebär att vatten läcker ut från en trycksatt vattenledning.

I det här fallet har skadan uppstått genom en översvämmad avloppsbrunn. Det innebär att skadan inte kan bedömas vara en vattenledningsskada och att föreningen därför inte har något utökat ansvar.

För att föreningen ska kunna anses ha agerat vårdslöst och därmed orsakat skadorna förutsätts att skadorna hade kunnat undvikas om föreningen hade agerat annorlunda. Av handlingarna framgår att föreningen löpande har kontrollerat fastighetens rörsystem genom fackmän, vid behov spolat och att inga fel har påvisats. Stambyte är enligt föreningens underhållsplan planerat till tidigast år 2025.

Därför anser Bostadsrättsnämnden att det inte går att konstatera att föreningen har orsakat de inträffade skadorna genom försumlighet. I stället har skadorna troligen berott på en rad olyckliga omständigheter. Medlemmen har därför inte rätt till någon ersättning.

För att en medlem ska få rätt till nedsättning av månadsavgiften krävs att bostadsrättshavaren kan visa att föreningen orsakat att medlemmen inte kunnat bo i sin lägenhet. Det anser nämnden inte att medlemmen har lyckats bevisa. Därför har medlemmen inte heller rätt till nedsättning av avgiften.

Slutsats

Medlemmen har i det här fallet drabbats hårt bland annat för att reparationerna drog ut på tiden, dock av orsaker som föreningen inte kunnat påverka. Därför är det inte möjligt för medlemmen att få ersättning från föreningen.

Om medlemmen däremot hade kunnat bevisa att den långdragna processen berodde på vårdslöshet från föreningens sida hade förmodligen utgången blivit en annan, och även i det fall det hade kunnat påvisas att stoppet i avloppet uppkommit på grund av att föreningen inte skött sitt underhåll.

Slutsatsen är alltså att en ansvarig styrelse bör vara medveten om att så länge den sköter sina förpliktelser att underhålla fastigheten på ett ”normalt och anmärkningsfritt sätt” kan inga ersättningsanspråk ställas från medlemmar som inte är nöjda.

Givetvis ska både föreningen och bostadsrättshavaren kontakta sina försäkringbolag. Det kan finnas möjlighet att försäkringsbolaget ersätter medlemmen för skadade inventarier och månadsavgiften under de månader som lägenheten repareras. Kanske ersätts även merkostnaden för ett annat boende.