Styrelser i bostadsrättsföreningar får ofta frågor från medlemmar som vill bygga om i sina lägenheter, ändra eller installera nytt. När kan ni då neka sådana ändringar och vad bör ni som styrelse kräva för underlag innan tillstånd ges? Det reder vi ut här.

Medlemmars ombyggnationer tenderar att skapa konflikter, både medlemmar emellan och mellan medlemmar och styrelse. Detta oavsett om ändringen kräver tillstånd eller inte. En bostadsrättshavare har ganska stor rätt att göra förändringar i sin lägenhet eftersom denne har underhållsskyldigheten för lägenhetens inre. Vissa åtgärder kräver dock styrelsens tillstånd och från den 1 januari 2023 har bostadsrättslagens paragraf 7  i kapitel 7, som berör detta, ändrats. Detta i syfte att göra det tydligare vilka ändringar och installationer som kräver tillstånd.

Fler ändringar kräver tillstånd

Även tidigare behövde bostadsrättshavaren ha styrelsens tillstånd för att utföra en åtgärd i lägenheten som handlade om exempelvis ingrepp i bärande konstruktioner eller andra  väsentliga förändringar. Exempel på det är ändringar av ledningar för avlopp, värme, vatten eller gas. I och med lagändringarna behövs det nu tillstånd även för nyinstallationer samt installationer och ändringar som gäller ventilation, eldstad, rökkanal och annat som påverkar brandskyddet.

För lägenheter med särskilt historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värde krävs alltid tillstånd ifall en åtgärd påverkar det värdet. Styrelsen ska göra en egen bedömning om huruvida lägenheterna har sådana värden.

Vidgade rättigheter för medlemmen

Lagen har ändrats så att den bostadsrättshavare som är missnöjd med styrelsens beslut i fråga om ett nekat tillstånd för ändringar kan begära att frågan prövas i hyresnämnden. Beslutet i hyresnämnden kan också överklagas till Svea hovrätt.

Nu, ett och ett halvt år senare, finns ett så pass stort antal avgöranden i hyresnämnden vilka ger en bild av hur hyresnämnden tolkar och hanterar sådana ärenden. Det här ger vägledning eftersom rättspraxis alltid bäst visar i vilka situationer som styrelsen kan neka tillstånd och när den inte kan göra det.

Hyresnämndens bedömningar

I de sjutton ärenden som Bostadsrätterna tagit del av har bostadsrättshavarna fått avslag eller avvisats i sexton av fallen, till exempel på grund av att ändringen uppenbart varit utanför lägenhetens gräns. Ändringar utanför en lägenhet kräver alltid föreningens tillstånd. Var den gränsen går finns oftast att läsa i stadgarna, men den tolkning hyresnämnden har gjort i aktuella fall är att lägenheten slutar under ytskikten. Ärendena har till övervägande del handlat om flytt av kök, utökande av badrum och uppförande av staket runt altan där den ingick i bostadsrätten.

De genomgående motiven till avslag har varit bristande tekniska utredningar och att man inte tagit tillräcklig hänsyn till grannarna och huset i övrigt i konsekvensanalysen. Av ärendena att döma kan konstateras att hyresnämnden genomgående ställer höga krav på utredningarna. Endast i ett ärende har hyresnämnden beviljat medlemmen tillstånd. Det handlade om förlängning av ett värmerör då denne ville flytta ett element. Bostadsrättshavaren visade med två enklare utlåtanden från rörmokaren att ändringen kunde göras utan negativa konsekvenser  för föreningen. I detta fall räckte det med enkla utlåtanden, vilket sticker ut jämfört med övriga ärenden där omfattande utredningar har krävts.

Vid yttre ändringar lägger nämnden stor vikt vid ifall ändringarna påverkar det enhetliga utseendet på husen.