I en del, särskilt små, bostadsrättsföreningar är det ibland svårt att få ihop en styrelse. Ännu svårare kan det vara att få någon att ta på sig rollen som ordförande. Men en ledning måste föreningen ha enligt lag. Så utan ordförande eller tillräckligt antal ledamöter kan inte föreningen existera.

Att det kan vara knepigt att få medlemmarna i en förening att intressera sig för styrelsearbetet känner nog många styrelser igen sig i, men långt ifrån alla vet att följden kan bli att föreningens fastighet säljs och bostadsrätterna blir hyresrätter.

I bostadsrättsföreningens stadgar står hur många ledamöter och eventuella suppleanter som ska väljas av stämman. Enligt lagen om ekonomiska föreningar måste det minsta antalet ledamöter i styrelsen vara tre. Det står även vad som krävs för att styrelsen ska vara beslutsför i den enskilda föreningen, alltså hur många som ska ha deltagit i ett beslut för att det ska vara giltigt.

– Om en förening inte får ihop en styrelse blir den yttersta konsekvensen att föreningen måste likvideras. Då säljs huset som en hyresfastighet och alla bostadsrättshavare blir hyresgäster i stället. Därmed riskerar många att bli av med sitt kapital, konstaterar Kerstin Frykberg Andersson, styrelserådgivare på
Bostadsrätterna.

Rent praktiskt säljs alltså föreningens hus till högstbjudande, skulderna betalas och eventuella återstående tillgångar i form av pengar delas ut till medlemmarna. Efter att huset har sålts upphör medlemmarnas lägenheter att vara bostadsrätter och bostäderna får ett marknadsvärde på noll kronor. Detta scenario är dock sällsynt och Bostadsrätterna känner inte till något sådant fall 
i nutid.

– Oftast löser det sig när medlemmarna förstår allvaret, för banken vill ju i sådana fall att lånen betalas tillbaka och när medlemmarna inser vad det skulle innebära brukar några boende ställa upp, fortsätter hon.

För att det ska bli lättare att fylla styrelseplatserna kan föreningen också överväga att ändra stadgarna så att minsta antalet ledamöter som krävs blir färre. Dock måste antalet fortfarande vara minst tre. Proceduren att ändra stadgar kräver också sin tid.

När en styrelse väl är på plats kommer nästa fråga: vem av dessa mer eller mindre ofrivilligt utnämnda ledamöter ska ta på sig ordföranderollen?

– Många tror att ordföranden har en mycket större arbetsbörda än övriga i styrelsen, och visst har ordföranden ett särskilt ansvar enligt lag, men han eller hon skriver inte på årsredovisningen med någon ”tjockare penna”. För de beslut som fattas i styrelsen är alla ledamöter lika ansvariga, säger Kerstin Frykberg Andersson.

Hon framhåller vikten av att dela upp arbetsuppgifterna på flera i styrelsen. Inte minst viktigt är att jobba tillsammans som ett lag. 

– Det är då det verkligen kan bli roligt.

Men att säga att ”du sitter i styrelsen” är faktiskt felaktigt, för i själva verket ”arbetar du i styrelsen”, tillägger Kerstin Frykberg Andersson. Om ingen vill ta på sig ordförandeskapet gäller samma sak som i det fall det inte går att få ihop en styrelse: föreningen är då skyldig att ansöka hos tingsrätten om att föreningen försätts i likvidation.

Kan föreningen anlita en extern ordförande eller ledamot till styrelsen?
– Det beror på vad som står i föreningens stadgar. I vissa stadgar finns den möjligheten genom att stadgarna tillåter att en person som inte är medlem i föreningen kan väljas. Om det inte finns i stadgarna behöver föreningen först ändra dem med den tågordning som gäller för stadgeändring, säger Kerstin Frykberg Andersson.

Hon berättar att styrelserna dock brukar dra öronen åt sig när de förstår hur mycket en extern ledamot i styrelsen skulle kosta.

Många föreningar har en valberedning vars uppgift är att sondera terrängen efter nya kandidater till  styrelsen. Det finns inget i lag som reglerar valberedningens arbete, men föreningens stadgar kan ge en fingervisning. Rekommendationen är att valberedningen ska bestå av minst två personer.

– Stämman behöver inte alls rösta som valberedningen föreslår, men valberedningens arbete är otroligt viktigt för föreningen och för att stämman ska flyta på, säger Kerstin Frykberg Andersson.

Några andra sätt att få fler att ställa upp är dels att förenkla arbetet i styrelsen så mycket som möjligt, dels att se till att ha ordentliga arvoden. En vanlig ersättning är 1 000–1 500 kronor (exklusive sociala avgifter) per lägenhet och år till hela styrelsen, men kan alltså beslutas vara högre. I många föreningar är det valberedningen som lämnar förslag på styrelsearvodet till stämman.

– Framför allt kan det vara vettigt att lägga pengar på externa tjänster, alltså att lägga det löpande förvaltningsarbetet på externa ekonomiska och tekniska förvaltare. Det är också bra att ta fram checklistor och lathundar för styrelsearbetet för att underlätta så mycket det bara går för nya i styrelsen, menar Kerstin Frykberg Andersson.