Hur kontrollerar vi andrahandshyresgästen?

Vi vill kontrollera om det förekommer olovlig andrahandsuthyrning i vår förening. Det finns ett bosättningskrav i våra stadgar. Ska det tolkas som att en medlem ska vara folkbokförd i föreningen eller räcker det att medlemmen bor i bostadsrätten under veckorna men inte är folkbokförd på föreningens adress?

Kan vi föra in en begränsning för andrahandsuthyrningar i våra stadgar, exempelvis att maximalt 10 procent av lägenheterna får vara uthyrda i andra hand? Anledningen till att vi vill det är för att kunna bibehålla en stabil styrelse.

Vi är en liten förening med 14 lägenheter och våra stadgar förbjuder uthyrning utan styrelsens medgivande. En medlem vill hyra ut sin bostad i andra hand under en period om två år och erbjuder sig att betala en extra avgift till föreningen som kompensation. Finns det något legalt hinder för en sådan lösning? Vi har inget i våra stadgar om avgift för andrahandsuthyrning.

I vår bostadsrättsförening finns ett par lägenheter som hyrs ut i andra hand. Några av andrahandshyresgästerna har bott där en tid och vi undrar om det finns någon regel om att hyresgästerna får besittningsrätt efter två år, eller annan tid? Vi vill minnas att det har varit så tidigare. Finns det någon risk med att ha andrahandsuthyrningar som pågår längre än två år?

Vi har en medlem som hyr ut sin lägenhet i andra hand efter tillstånd från styrelsen. Det finns medlemmar som inte tycker att andrahandsuthyrning är något som gynnar bostadsrättsföreningen. Nu har medlemmarna ställt frågan om de kan lämna in en motion om att ändra i stadgarna så att föreningen inte längre ger tillåtelse att hyra ut i andra hand. Kan vi ha en sådan regel i stadgarna?

Vad gäller om ett par, som nyligen köpt en lägenhet i vår förening, vill låna eller hyra ut bostadsrätten till sin omyndiga dotter som är 17 år och studerar på gymnasiet? Hon kan ju inte underteckna något hyresavtal. I så fall ska föräldrarna underteckna avtalet och då undertecknar de ju för bägge parter. Hur hanterar vi detta?

Vi har en boende som hyr ut sin lägenhet i andra hand sedan 2015. Nu har medlemmen återigen ansökt för de närmaste två åren, men detta har vi inte godkänt ännu eftersom vi är tveksamma. Medlemmen är sambo på annan ort och hyr ut lägenheten till sin sambos son. Anledningen till att vi inte vill förlänga är att vi tycker uthyrningen pågått för länge, men vi vet inte om det är skäl nog att neka uthyrningen.

Vi har nya stadgar och har numera rätt att ta ut en avgift vid andrahandsuthyrning. En medlem i föreningen har sedan tidigare tillstånd att hyra ut till närstående. Vissa i styrelsen anser att avgiften även ska tas ut av denne medlem, medan andra tycker att det ska gälla nya ansökningar. Finns det något rätt och fel?

Vi har en medlem som vill hyra ut sin bostad i andra hand på grund av arbete i annat land. Detta är ju skäl att få hyra ut, men vi anser inte att medlemmen tar ut en skälig hyra. Vi vill inte bidra till ockerhyror. Finns det något vi som styrelse kan göra åt detta?

En medlem vill på grund av studier hyra ut sin lägenhet i ett år. Uthyrningen ska gå via ett företag som sedan låter en anställd flytta in. Vi godtar ju inte juridisk person vid köp. Hur ska vi göra i detta fall? Ska vi tillåta det?

Vår förening har en lokal med en restaurang som hyresgäst. Restaurangen har fått tillstånd av kommunen för uteservering, men en medlem klagar nu på ljudet därifrån och i synnerhet att det spelas musik. Restaurangen lever upp till de öppettider för uteserveringen som gäller enligt hyresavtalet, men där står inget om musik. Vad är föreningens respektive öommunens ansvar i detta?

Vi har en medlem i föreningen som hyr ut sin bostadsrätt i andra hand. Hyresgästerna är ganska stökiga och skräpar ner framför huset. Kan vi som bostadsrättsförening beställa extra städning och lägga den kostnaden på bostadsrättshavarens månadsavgift?

Hur ska vi hantera att en medlem vill sätta upp fågelmatare på utsidan av lägenhetens fönster? Kan vi förbjuda det? I våra trivselregler står att matning av fåglar inte är tillåten inom fastigheten på grund av att det riskerar att locka till sig råttor och andra skadedjur.

Vi har fått en ny medlem i föreningen som sprider rökelselukt. Grannen intill upplever att det luktar väldigt illa i ett av sina rum och en saneringsfirma har undersökt saken. Då konstaterades att lukten kom från den nya medlemmen och den rökelse som hen använder. Vad kan vi som förening göra i det här fallet?

För att en stadgeändring ska kunna genomföras krävs ju att alla röstberättigade är ense på en stämma, alternativt att kalla till två stämmor. Menas alla röstberättigade i föreningen eller bara de som närvarar på stämman? Kan vi på något sätt undvika att behöva hålla två stämmor ifall någon enstaka röstberättigad saknas vid första stämman?

Behöver vi ändra föreningens stadgar om vi vill kunna välja en extern person som ledamot i styrelsen?

En medlem har uppträtt störande under sena kvällar och nätter. Trots tillsägelse har personen inte visat hänsyn till grannarna. Styrelsen har skickat en rättelseanmaning med rekommenderat brev, men medlemmen har inte löst ut brevet. Vi har fått det i retur. Det har visserligen varit tyst den senaste tiden, men vi vill ändå att rättelseanmaningen ska ha tagits emot. Hur gör vi?

Vi har en medlem som störs väldigt mycket av grannens haschrökning. Vi förstår att det till viss del är en ventilationsfråga men undrar om vi från styrelsens sida kan göra något? Att inneha hasch är ju dessutom olagligt, vilket gör frågan extra känslig.

Om majoriteten av boende i vår 55-plusförening godkänner att en person som är 50 år får köpa en lägenhet i föreningen, är det då i sin ordning? Personen ska bo där ensam.

En ny medlem i vår förening har aviserat att det kommer att bullra en del under den kommande månaden när de renoverar sin lägenhet. Normalt är väl att störande arbeten endast får ske vardagar mellan klockan 8 och 18, men efter coronapandemin jobbar många hemma, vilket skapar problem. Hur kan vi göra för att få medlemmen att störa så lite som möjligt?