Ombyggnation i lägenhet

Detta ämne nås även via: Ändring i lägenhet, Bygga om lägenhet

En bostadsrättshavare har ganska stor rätt att göra förändringar i sin lägenhet eftersom medlemmen har underhållsskyldigheten för lägenhetens inre. Vissa åtgärder i lägenheten kräver styrelsens tillstånd och från den 1 januari 2023 har reglerna i viss mån ändrats.

Medlemmen bestämmer mycket själv när det gäller ytskikt, utrustning och material i sin lägenhet och kan till exempel välja vilken typ av golv eller köksinredning denne vill ha. Men det finns förändringar som kräver styrelsens tillstånd.

Ändringar som kräver tillstånd

De ändringar i bostadsrättslagen som börjar gäller den 1 januari 2023 har förtydligat vilka förändringar som kräver tillstånd och också gjort listan längre. De är numera:

  • ingrepp i en bärande konstruktion,
  • installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, vatten eller gas,
  • installation eller ändring av anordning för ventilation,
  • installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet
  • någon annan väsentlig förändring av lägenheten.

Vad det innebär och varför tillstånd krävs

Bland annat innebär det att en bostadsrättshavare alltså inte kan ta upp en dörr i en bärande vägg utan att först fråga styrelsen. Medlemmen får inte heller flytta kök eller badrum eftersom sådana ändringar förutsätter ändrade ledningsdragningar. Även en så begränsad förändring som borttagande av ett element med vattenburen värme kräver tillstånd då det innebär påverkan på ledning för värme. Och att installera eller ändra en eldstad eller rökkanal kräver även det styrelsens tillstånd.

För en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd för en åtgärd som innebär att ett sådant värde påverkas.

En styrelse får neka tillstånd till en åtgärd endast om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen som det står i lagen. Ett tillstånd kan dock villkoras.

Så måste ansökan gå till

En ansökan om tillstånd till åtgärder bör ske skriftligt till styrelsen. Mall för en sådan ansökan finns under blanketter och här intill.

Det är bostadsrättshavaren som ansvarar för att styrelsen får ett så bra underlag som möjligt, exempelvis ritningar och bygglov. Detta för att kunna göra en bedömning om tillstånd ska lämnas eller inte. Utan ett sådant underlag kan ansökan komma att avslås eftersom bedömningen inte är möjlig.

Om medlemmen är missnöjd med styrelsens beslut kan han eller hon begära att hyresnämnden prövar frågan inom en särskild ärendekategori som heter ”Förändring av egen lägenhet”. Nämndens beslut i ett sådant ärende kan överklagas till Svea hovrätt.

Allvarligt att göra ändringar utan tillstånd

Att utföra åtgärder utan tillstånd är grund för förverkande, som det heter i lagen, vilket innebär att styrelsen ytterst kan säga upp medlemmen som då tvingas flytta från sin lägenhet. Det kan dock endast ske i allvarliga fall och om bostadsrättshavaren inte har rättat till felet. Medlemmen får heller inte sägas upp om denne har ansökt om och beviljats tillstånd av hyresnämnden.

Styrelsen måste, innan en uppsägning sker, skicka en rättelseanmaning till bostadsrättshavaren  inom två månader från den dag då styrelsen fick kännedom om den olovliga åtgärden. Blankett finner ni under Blanketter och här intill. Om det skulle bli aktuellt med en uppsägning är rekommendationen att alltid anlita en handläggande jurist eller advokat.

Vi har även ett ämnesblad som handlar om vad som gäller vid Ombyggnation utanför lägenhet.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom ombyggnation i lägenhet

  • Riva icke-bärande vägg – vad ska vi tänka på?

    Vi har fått en förfrågan från en potentiell köpare om det är möjligt att riva en icke bärande vägg, mellan kök och vardagsrum. Är det något som det behövs bygglov för? Eller är det något som vår styrelse kan fatta beslut om, givet att väggen inte är bärande?

  • Måste föreningen utreda åt möjliga köpare?

    En potentiell köpare av en lägenhet kräver en garanti från oss att en specifik vägg i lägenheten inte är bärande och att den kan tas ner. Troligen är den inte bärande, men någon garanti vågar vi inte lämna. Vem är egentligen ansvarig för en sådan teknisk utredning? Föreningen eller medlemmen? Åtminstone borde väl kostnaden ligga på bostadsrättshavaren?

  • Vem får byta badrumsskåpet?

    En av våra bostadsrättshavare vill byta sitt badrumsskåp och det är belysning i det. Ska detta utföras av fackman, eller kan vem som helst utföra jobbet?

  • Vem ansvarar för asbestsaneringen?

    En av våra medlemmar har påbörjat en badrumsrenovering och vid rivningen av det gamla badrummet upptäcktes asbest. Vem har ansvaret för sanering och kostnad för det, föreningen eller medlemmen?

  • Vem betalar konsulten?

    Vi behöver anlita konsultstöd för bedömning om en ansökan om ingrepp i väggar är genomförbar utan att den medför skada för föreningen. Får vi debitera medlemmen för denna kostnad eller måste föreningen stå för konsultkostnaden? Kan föreningen betala fakturan från konsulten och vidarefakturera medlemmen?

  • Är tvättmaskin i köket okej?

    En nyinflyttad medlem frågar om det är möjligt att installera en tvättmaskin i köket. Vi har tidigare godkänt att boende installerar diskmaskin i sitt kök om det görs fackmannamässigt, men tvättmaskin i kök har vi inte tidigare fått någon fråga om. Hur ska vi ställa oss till det?

  • Måste vi godkänna medlemmens bidékonstruktion?

    Vi har en medlem som vill göra en slags bidékonstruktion på toaletten, där en slang ansluts. Ska vi som styrelse godkänna det? Medlemmen säger att han har en rörmokare som kan göra jobbet, men hur vet vi att det blir proffsigt utfört?

  • Kan vi avtala om skador efter ombyggnation?

    Om en medlem vill bygga om badrummet, vilket ju ska godkännas av styrelsen, är det då lämpligt att vi skriver ett avtal med medlemmen om att denne ansvarar för eventuella kostnader vid skador på den övriga fastigheten? Eller räcker det med att medlemmen har en godkänd byggare och giltig hemförsäkring?

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Hyresnämnden

    Hyresnämnden är en domstolsliknande myndighet som bland annat har till uppgift att pröva vissa hyres- arrende- och bostadsrättstvister inom sina respektive regioner. Nämnden medlar även i tvister.

  • Ombyggnation utanför lägenhet

    En bostadsrättshavare får i princip inte göra några ändringar utanför sin bostad utan styrelsens tillstånd. Det gäller även marken om inte den ingår i bostadsrätten. I vissa fall krävs också tillstånd av stämman.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet