Kökstrenden håller i sig. Svenskarna lägger fortsatt mycket pengar på hemmets naturliga samlingsplats. Men för att få till drömköket gäller det att planera. Bostadsrätternas expert Per Lilliehorn tipsar om vad du måste tänka på.

En bra regel vid renovering är att alltid ha en dialog med bostadsrättsföreningens styrelse. Att bara byta köksskåp kräver oftast inga tillstånd, men så fort det görs ändringar som berör vatten, avlopp, värme och ventilation måste man alltid kolla med föreningens styrelse. Vissa åtgärder ska också anmälas till kommunens byggnadsnämnd.

Detsamma gäller förstås ingrepp i bärande konstruktioner, om köket ska flyttas till ett annat rum i lägenheten eller om någon annan väsentlig förändring ska göras. Att inhämta styrelsens godkännande kan låta logiskt, men är inte självklart för alla.

– En del medlemmar tror att de äger sin lägenhet, men i själva verket äger de rätten att bo i den. Det är föreningen som ansvarar för husets gemensamma delar, själva byggnaden och installationerna och har kunskap om detta. En klok medlem kollar därför alltid med styrelsen före en renovering, säger Per Lilliehorn.

Stora ändringar såsom installationer av vatten, avlopp, ventilation och värme ska dessutom, precis som omfattande ändringar av planlösningen, anmälas till kommunens byggnadsnämnd. Man får inte påbörja en anmälningspliktig åtgärd innan man har gjort en anmälan och fått ett startbesked från byggnadsnämnden.

Men innan någon begär tillstånd är det förstås bra att veta hur renoveringen ska ske och hur det nya köket ska se ut. En bra utgångspunkt är grundfrågan: Hur vill jag/vi använda köket? Följdfrågor blir då: Kommer det att lagas mycket mat? Av flera personer samtidigt? Bakas? Ska vi ha matplatsen i köket? För hur många? Hur får vi ett bra arbetsflöde? Och så vidare.

Noggranna förberedelser i god tid ökar chansen till ett lyckat resultat.

Listan med krav och önskemål blir en bra bas för nästa steg som är att mäta upp rummet noga och rita in allt som ska få plats.

– Noggranna förberedelser i god tid ökar chansen till ett lyckat resultat. Jag tycker dessutom att planeringen är en rolig del av arbetet, säger Per Lilliehorn.

Att anlita en arkitekt kan vara bra om projektet är avancerat, påkostat och omfattande. En budget är också något som bör göras i ett tidigt skede. Ambitionsnivån avgörs ju av de ekonomiska ramarna. För en mindre kostsam renovering kan köksinredare på byggmarknader vara ett alternativ till arkitekt. Per Lilliehorns tips är att prata med flera inredare för att få lite olika tips och råd. En del företag erbjuder också ritprogram där det går att se i bilder ungefär hur köket blir.

Den som inte tänkt göra jobbet själv gör klokt i att begära in offerter från flera företag för att jämföra. Ett val blir då att antingen anlita flera firmor i så kallad delad entreprenad eller ett företag som ansvarar för en totalentreprenad och sköter kontakter med alla leverantörer.

– Det är du som är byggherre och om du väljer att göra en delad entreprenad är det du som ansvarar för samordningen och arbetsmiljön, säger Per Lilliehorn.

Tankar på fuktskydd bör också finnas med i planeringen. Allt fler vattenanslutna apparater har gjort att fuktskadorna i kök ökat. Kyl, frys och diskmaskin ska ha underliggande läckageskydd enligt gällande normer. Men läckageskydd kan behövas även på andra ställen, till exempel under diskbänken.

– Det pågår en diskussion om huruvida köket ska betraktas som ett våtrum. Köken håller på att ta över badrummens roll som en vanlig orsak till vattenskador. Kylskåp med inbyggda ismaskiner är till exempel ett ställe där det kan uppstå läckage, säger Per Lilliehorn.